Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’212
Och han svarte: vackra hexa, at’ hvars blick jag
blef bedårad!
Vet: när dagen varit sträfsam, kominer dikten, gull-
gulliårad,
Som ett barn med löda kinder till min dörr och
klappar på . . .
O en gång den dikten ger du kanske verklighet
»
också!
Rodnad spreds på flickans kinder — var det
aftonsolens låga?
Och hon frågte halft förtretsam, halft försagd, ännu
en fråga:
An de sorger, du besjunger, har du känt dem
verkligt, säg?
Föll ej himlens solskensstråle nästan ständigt på din
väg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
