Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om vid en viss gatsten. Utom särskilda gators råmärken hade
han icke varit på så och så många Herrans år. En gång måste
han dock däran: det var på den sista färden. Gubben Blom var,
trots alla sina egenheter, en vänlig man, en rik man, en
välgörande man, och därför har hans minne icke dött med den sal,
som har hans namn.
Norra delen af nuvarande Haglunds Hotell byggdes ISOS
och var till en början privathus; södra delen, uppförd af Blom
d. ä., byggdes först senare. I sistnämnda del fanns en trappa
iipp den så kallade »Bloms sal», som på sätt och vis har sin
egen historia, livarur vi vilja framhålla några lösryckta stycken.
Hvad själfva salen vidkommer, så upptog den husets hela
längd åt Drottninggatan och var alltså af betydande storlek. Äfven
dess höjd var respektabel. På tre sidor hade den en läktare, som
vid sin ena slutpnnkt bildade en grillerad loge med ingång till
gubben Bloms enskilda rum. Härifrån kunde denne se, utan att ses.
Salens glanstid var på 1830 och 1840 talen, och för de äldre
personer, då unga, som här njöto under Terpsichores, Euterpes
och Thalias hägn framstår Bloms sal såsom ett minne af allra
gladaste slag.
Få offentliga lokaler torde såsom denna tillhört alla
samhällsklasser. Den kunde vara både aristokratisk och demokratisk, ja,
man påstår, att den ibland var till och med ochlokratisk, vid
hvilka tillfällen dess larer och penater antagligen greto sina modiga
tårar. Härmed vare hum som hälst: roligt hade man där alltid,
icke minst på 1830 talet, då sällskapet Orfeii Vänner var som
mäst »en vogue». Det hade här sina sammankomster, hvilka
voro flitigt besökta af den fina världens folk. Dess förströelser
voro musik och teater. Man hade arbetande ledamöter och
hedersledamöter. De förre buro sällskapets tecken, en liten silfverlyra,
i rödt hand och de senare i hvitt. Sällskapet stod i flere år under
protektion af landshöfdingen, generalmajor Edenhjelm, hvars fru
omfattade dess verksamhet med utomordentligt intresse. Aktörer
och aktriser voro herrar och damer nr societeten, och arbetena
leddes af dåvarande löjtnanten vid Göta Artilleri regemente,
sedermera professorn Eduard von Schoultz och regementsskrifvaren Hugö
Gallander, af hvilka den förre var scenisk direktör och den senare
sällskapets förste skådespelare. Orfeii Vänners teater kunde
uppvisa prestationer af icke obetydligt värde. Till repertoiren hörde
stycken sådana som »Målaren och Modellerna», »Nummer 177 eller
Lotteri på fast egendom», »De löjliga mötena», »Pastoratet eller
Baka vägen är den bästa», »Kapten Puff» o. s. v., hvarjämte
man gaf scener ur operor, exempelvis »Friskytten» och »Fra
Diavolo>..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
