Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi ha ej gått många steg förr än vi å platsen för den
forna bastionen Carolus IX Rex observera en i Stora Nygatan
utmynnande gata, hvars skylt upptager namnet
Drottninggatan.
Den gamla tiden är mig kär.
Tegnér.
Denna i förhållande till sin längd af 800 meter smala
gata har visserligen ingen byggnad, som ådrager sig vår
uppmärksamhet i synnerlig grad, men vi nämna henne särskildt
därför, att hon torde vara den helt visst först bebyggda i
staden; åtminstone valde gärna de inflyttade främlingarne,
särskildt holländarne, sina bostäder vid henne. Snart nog
kallades hon också Holländaregatan, ett binamn, som hon icke
alldeles förlorat ännu den dag, som i dag är. Gatans
ursprungliga namn var Jakobsgatan, antagligen efter holländarnes
skyddshelgon Sankt Jakob ; men såsom officielt namn tyckes
detta vara undanträngd t redan före 1670, då hon kallades
Drottninggatan. Såväl binamn som anciennitet ge oss
emellertid anledning att här uppehålla oss något vid de främlingar,
som bildade, snart sagdt, kärnan af Göteborgs första innevånare.
Främst bland dem ha vi att nämna Abraham Cabeliau.
Denne man, som ägde stora rikedomar, förmåddes öfverflytta till
Sverige första gången år 1607 för att med sitt inflytande och sina
■erfarenheter i egenskap af borgmästare gagna Carl IX:s eller det
Hisingska Göteborg. Att emellertid denna anläggning icke blef
långlifvad berodde icke på honom, utan på kriget, som förstörde
den år 1612. Några-år förgingo innan Carl IX:s son och
efterträdare Gustaf II Adolf år 1618 förordnade om byggandet af en
ny stad vid Göta älf. Aret därpå, som kan anses såsom
Göteborgs födelseår, utfärdade han i Mars månad interimsprivilegier
för den nya staden, och samtidigt därmed återkallade han Cabeliau,
som 1621 åtlydde kallelsen och nu med fördubblad ifver inlade
stora förtjänster om att åt Sverige gifva en handelsmetropol vid
Västerhafvet.
Redan ett lustrum därförut hade det Cabeliauska namnet
fattat fäste i vår historia genom den kärlekshandel Gustaf II Adolf
hade med Cabeliaus dotter, som efter att år lf>l/j ha följt honom
och fadren till krigsskådeplatsen i Liftland, födde honom en son,
•den sedermera bekante grefve Gustaf Gustafson af Vasaborg. Man.
liar varit angelägen om att rentvå den berömde mannen för detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
