Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näsorna votera öfver bålens ånga,
Ack, hvad ömma känslor lifvas på en gång!
Hjärtat sväller ut och kläderna bli trånga,
Själfva ufvens näbb förtonar sig till sång.
Enhälligt den ljuder vid de gladas bål,
Kallelsen att dricka hela världens skål . . .
Men vi lämna det glädjedruckna laget för att se hur det
ser ut i trädgården, som i motsats till ställets park hyser »la
haute volée» inom sitt stängsel. Damer i musslins-klädningar
med korsettlif och kjolar i rika veck intaga här och hvar en stilla
kopp thé, hviskande dagens »on dit.» Kjolarne äro så korta, att
de ej kunna dölja de små näpnaste fötter, skyddade af
genombrutna strumpor och instuckna i skor utan tillstymmelse till
klackar. De mångfärgade sidenlångschalarne äro klädsamme; så
kanske dock ej de väldiga hufvudbonaderna — toscana
schäferhattar — med formen af en upp och nedvänd korg, så kanske
ej häller de där kanonlockarne vid öronen eller pannbanden vid
hårfästet.
Yi skola dock icke tro, att damerna sitta här helt solo vid
sin thékopp. Ah, vår tid är mer chevaleresk än någon, och
Öfverallt se vi uppvaktande kavaljerer, elegant klädde äfven de, ja så
elegant, att vi någon gång observera hvitt sidenfoder i den
guld-knappsprydda blå eller bruna promenadfracken. Till ersättning
för linnekragar ha de höga svarta spännkravatter af sidensars,
västen är icke sällan af gult merino med hvitt silkesbroderi, och
nedanför den dinglar ett pitschaft i mångfärgadt sidenband. Och
så välrakade de alla äro sedan! Hvem skulle väl också, få framt
man icke är militär, våga kläda sig i mustasch! På sin höjd
ett allra som minsta lilla kindskägg!
Nöjet är stillsamhetens. Man går fram och åter i de raka
gångarne eller sätter sig ned på de jämväl raka bänkarne. Minsta
nöjet är icke att observera hvarandra. En och annan förstår också
att draga uppmärksamheten till sig i mer än vanlig grad. Så
till exempel den där högreste och mustascherade mannen med den
sydländskt bruna hyn och den cirkelrunda slängkappan. Det är
spanioren Cassat, f. d. löjtnant vid »royal suédois», numera
fäkt-mästare och värdshxtsvärd.
Sin fäktsal har han i andra våningen af huset i hörnet af
Köpmans- och Smedjegatorna, sitt värdshus åter vid Torggatan, i
hvilket han låter servera den spanska rätten »olla podrida», och
där »slutadt, sa’ Cassat», är ett stående uttryck bland gästerna.
Yi se vidare den storväxte orkesteranföraren Richter, kompositör
till Wadmans »Mitt hjärta har råkat i klämma»Lik en
Afrodite, inbäddar mellan dunen», och många andra ; vi se grossören
Adolf Wohlfahrt, alla auktioners påhälsare, stor konstvän och ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
