Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mässedagen, hon högtidligen invigdes af superintendenten Prytz.
Efter konung Gustaf II Adolf undfick hon namnet Gustavi
Domkyrka, ett namn, som öfvergått till nuvarande domkyrkan. Tämplet
var till det yttre muradt med tegel och invändigt med gråsten.
Fönstren voro rundbågiga, men den stora, sirligt järnbeslagna
hufvndporten hade spetsbågsform. Taklisten slutade i öster, det
vill säga öfver det koppartäckta koret, med en förgyld sol,
tjänande som vindflöjel, och i väster reste sig ett högt åttkantigt
torn, som på spetsen af sin smärta spira hade en kopparhane,
strålande af äkta förgyllning. I tornet hängde stora och präktiga
ringklockor, hvilkas klang nådde hela trefjärndels mil utom
staden, och inuti själfva kyrkan ståtades med många och härliga
prydnader, bland hvilka voro att märka en särskild konungsstol,
epitafier och banér.
Större delen af allt detta brände, som sagdt, upp år 1721.
Därvid är en tradition fästad. Vid den jubelfäst, som sagde år
firades, hade i själfva kyrkan stora styggelser bedrifvits.
Söndagen därpå upptog den framstående predikanten stadskomministern,
sedermera domprosten Andreas Hilleström saken i sin predikan,
den han lärer slutat med orden: »och hämnas du ej detta, så är
du ingen rättfärdig Gud. Amen». — Följande dag brann kyrkan.
Återuppbyggandet började oförtöfvadt, hvadan
församlings-medlemmarne, som efter olyckstillfället höllo sina gudstjänster i
Kristinse kyrka, redan i Maj månad påföljande år kunde börja
begagna den iståndsatta kyrkan. Dess byggmästare var
fortefika-tionskaptenen Bengt Carlberg. Han bibehöll i möjligaste måtto
den afbrända kyrkans former, och församlingsmedlemmarne
utsirade henne på bästa sätt genom bidrag och skänker. Till de
senare hörde en i koret upphängd större oljemålning i förgyld
ram, gifven af hofapotekaren Luth och föreställande Kristus i
Örtagården. Först långt senare erhöll hon den värderika
altar-prydnad, som till hufvudsaklig del ännu i dag är tillfinnandes.
Detta tämpel fick göra tjänst i åttio år; men 1802 lades
äfven det i aska vid den väldiga brand, som då förstörde närmare
200 af stadens byggnader.
Vid kyrkans återuppbyggande började man misstagen från
grunden. Man lade henne nämligen snedt mot de omgifvande
husraderna, alldeles så som den förra kyrkan hade legat, det vill
.säga rätt i öster och väster. Emellertid erhöll hon stora
förmåner för att framträda i värdigt skick. Icke nog med att
regeringen beviljade henne en treårig kollekt i alla rikets kyrkor,
insamling genom stambok och e;i viss inkomst af tolagen, den
ställde äfven arbetsmanskap till hennes förfogande och medgaf
tullfrihet för det utländska byggnadsmateriel, hvaraf hon var i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
