Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med plastiska konstförsök, till en början i deg oeh vax, men
•slutligen i lera. Dessa försök omväxlade någon gång med
mer eller mindre lyckade alster inom måleriets, ja till och
med poesiens gebit. Så drogs den unge Molins mäktiga, men
ännu irrande och stäckta konstnärshåg åt ideela rymder.
Hvad som emellertid icke vann därpå, det var göromålen vid
hökaredisken. Vid den senare kvarhölls han dock intill
•sitt 30 år; men då sade han honom också farväl för alltid
och reste till Thorvaldsen i Kjöbenhavn, efter att här hemma
ha vunnit en viss ryktbarhet för tvänne porträttbyster, Carl
XIV Johans och Alexander Keillers. De voro de löften, som
David, Neapolitanske fiskaren, Bältespännarne, Fontänen och
Carl XII sedan tid efter annan infriade.
I sin västligaste utsträckning höjer sig Kyrkogatan upp
efter Stora Otterhällebärget och får här namn af Öfra
Kyrkogatan. De båda gatorna förmedlas af en med tre afsatser
försedd trappa, förr af trä, nu af granit, bärande namnet
Kyrktrappan. Första afsatsen bildas af den här korsande
Eklundsgatan, hvars benämning härleder sig af den
»Ijufve-liga ekelund», som, innan Stora Otterhällan ännu var bebyggd,
iskuggade större delen af bärget. Omkring 2000 väldiga ekar,
utom annan löfskog, frodades här ännu 1650 i skvdd af
stadens innevånare, som »med hustrur och barn och deras
tjänstefolk här hade sitt fullkomliga nöje och tidsfördrif».
Denna allmänna förlustelseplats måste dock snart nog gifva
vika för inkräktande byggherrar, som här huller om buller
förläde sina hus. År 1670 förständigades likväl en stor del
af dem att nedrifva hvad de uppbyggt, enär en ny gata skulle
dragas fram från norr till söder. Denna gata värdt
Eklundsgatan. Under innevarande århundrade har hon skaffat sig
en sedlighetskänslan sårande ryktbarhet. Trång och
undangömd, men dock i omedelbar närhet af de stora gatorna,
lämpar hon sig oekså väl för undersåterna till den suveräna
makt — otukten i höljet af smink, sammet och siden — som
vanligtvis tilltager i den mån en stad skattar åt
centrifugal-rörelsen, och det är något, som rikets andra stad ju gör.
Från spetsen af Stora Otterhällan ha vi en präktig
rundmålning af staden. Det skulle väl vara här, som Gustaf II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
