Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aschebergska grafkoret — räddades till följd däraf, att det öfver
kyrktaket nedstörtande tornet föll i något sned rigtning åt söder till.
Arkiv, silfver och andra lösa dyrbarheter jämte vapen och
statyer i Aschebergska grafkoret hade likväl af kyrkans
föreståndare i rättan tid, men med personlig fara, bringats i säkerhet.
Detta den ofta upprepade berättelsen om Kristinse Kyrkas,
äldre öden.
Och nu till den nuvarande kyrkan! Hon uppstod ur
askan, väl icke oförliknelig och strålande som en fågel
Fe-nix, men ändock i förskönad form. Från Tyskland
införskrefs-en ansedd byggnadskonstnär, amiralitetsbyggmästaren Johan
Andreas Reuss (död 1762) och åt honom anförtroddes
arbetet med hennes återuppbyggande. Han bibehöll de
kvarstående murarne, som således räkna sina tjänsteår från kyrkans
första grundläggning. De bilda ett 42 meter långt och 17 7*
meter bredt långhus med höga spetsbågsfönster, mellan hvilka
sträfpelare framspringa. Taket, som är högt och brant samt
har en kringlöpande afsats, är i sin helhet kopparbeslaget
och prydes vid åsens östra slutpunkt af en »pot å feu».
På midten af hvardera långhusets sida är en större dörr, i
forna tider försedd med spetsig betäckning i enlighet med
kyrkans ursprungliga stil, den götiska, men sedan 1822 med
en stilvidrig modern portal, som öfverst har ett kors.
Tornets plats är i vester. Det reser sig till en höjd af
58 3A meter med en spira om 3 Vs meter och kan berömma
sig af goda proportioner samt en viss lätthet, åtminstone i
jämförelse med domkyrkotornet. Emellertid är ej heller det
i enlighet med kyrkans grundstil; däremot harmonierar det
med nyssnämnda portaler och Aschebergska grafkoret, hvilka
torde vara att hänföra till den italienska renässansen.
Vi gå nu in i kyrkan. Du är kritiker och kan icke
underlåta att anmärka den brist på enhet, som äfven här
yppar sig i vissa anordningar. Men du är också en person
med känsligt sinne och tilltalas af det höga, ljusa och
upplyftande. Därför afbrvter du snart nog ditt kritiska tal för
att i stället prisa vissa enskildheter och i viss mån finna
behag i det hela.
Tro dock ej, att nuvarande kyrkan alltid varit lika
tillfredsställande för öga och sinne. Ännu ett godt stycke in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
