Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framdragande Köpmansgatan. I omedelbar närhet fanns oek
en hälsobrunn, 1(588 uppfunnen af stadsläkaren med. doktor
Abraham Bex.
Oaktadt platsen år 1820 så till vida förskönades, som
den då försågs med nya lindar, enär en del af de gamla,
planterade af handlanden Peter Bösche, börjat dö ut, var den
dock ännu i början af 1850 talet belamrad med, bland annat,
en skräpande materialbod, som kvarstått från midten af 1700
talet. Åren 1852—57 värdt emellertid hela kyrkogården på
bästa sätt ordnad, icke minst södra delen. Muren åt
Hamngatan omlades förstnämnda år med finhuggen granit och
försågs med järnräcke och bred trappa. Härigenom försvunno
de fjorton, kyrkan tillhöriga, grönmålade salustånd, som voro
inrättade utmed den gamla gråstensmuren och skuggades af
en framför dem befintlig rad af träd. De uthyrdes vanligen
på två år åt gången, räknadt från 1 Maj, och skedde
uthyrningen genom auktion, som af kyrkorådet förrättades i dess
sessionsrum.
»Tyska bodarne» lefva ännu hos många i friskt minne.
*
Rådhuset.
––Däri bor laghelgd jämte sin syster,
Städers skyddsgudinna, rättvisan och den liksinta
Fredsgudinnan, den visa Themis’ gyllene dotter.
Pindartis.
Naturligtvis har äfven Göteborg en gång varit en småstad,
om ock redan af dess plananläggning framgår, att man allt från
första stund förutsett dess blifvande betydelse. Väl hade staden
ej då som nu sin Storgata, men den hade däremot Stora Torget,
och vid det eller rättare på det låg nära sydöstra hörnet
Rådliu-huset. Detta skilde sig icke stort från andra småstäders härbärge
åt Justifia: så var det endast af trä, hade blott två våningar och
var i öfrigt, åtminstone till det yttre, föga anmärkningsvärdt.
Det är troligt, att äfven om denna rådhusbyggnad ej
strukit- med vid branden den 10 Maj 1069, såsom den gjorde, den
ändock icke så öfverdrifvet läuge fått gagna på sin dåvarande
plats, ty redan därförut hade man af rikskanslären grefve Magnus
Gabriel de la Gardie för 1,500 rdr spec. inköpt en midt emot,
mellan Kristinse Kyrka och torget belägen tomt. Å denna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
