Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vades, utgjorde arbetet ett för sin tid storartadt företag. Det
utbjöda på entreprenad, ocli för detsamma fastnade, såsom den
minstbjudande, kopparslagaremästaren Carl Erik Lilja, som grep
verket an med lustigt mod. Detta var 1836. Följande år på
hösten, en söndags eftermiddag brast emellertid fördämningen
tillfölje stark västlig blåst med åtföljande hög stigning af vattnet.
Den redan lagda delen af kajmuren rasade, och Lilja själf, som
vid tillfället befann sig på platsen, var nära att omkomma. Den
stora förlust, som denna händelse medföi’de, jämte arbetets
kostbarhet i öfrigt bi-agte entreprenören på obestånd och gaf åt
detsamma benämningen »Liljas graf», en benämning som hållit sig
fast i minnet ända intill våra dagar.
Kopparslagare Lilja, född i Lenna i Småland 1796, var en
i många hänseenden märklig man. Född och fostrad i ett
medellöst hem, hade han aldrig åtnjutit någon skolundervisning. Hvad
han kunde hade han lärt sig själf, men att detta, åtminstone i
vissa delar, icke var så obetydligt, därför borga hans många
och aktningsvärda arbeten till kommunens bästa. Så hade han
några år före arbetet med Masthamnen verkställt en större
upp-muddring af Västra Hamnkanalen, därvid han för vattnets
utpump-ning begagnade ångkraft, något på den tiden sällsynt i vårt land.
1839 anlade han det första gasverket i göteboi’gstrakten, nämligen
det vid Henningska spinneriet i Mölndal, och då Göteborg skulle
bygga sin första ångbåt, gamla »Göta Alf», var det han som
gjorde dess ångpanna, enär någon mekanisk verkstad för sådana
arbeten då ännu ej fanns i Göteborg. Under 1834 års
koleraepidemi var Lilja en af medlemmarne i den då bildade
sjukvårds-komitéen, därvid han ådagalade både kraft och mod. Han
tillhörde ock stadens 24 äldste, var ledamot af Drätselkammaren och
i öfrigt anlitad med alla möjliga kommunala uppdrag, hvarjämte
han fungerade som ålderman vid det vällofliga
kopparslagareämbetet och därefter som ordförande i Händtverksföreningen.
Slutligen att nämna, värdt han 1850 brandmästare vid stadens
brandkår och innehade denna befattning till sin död den 12 Okt. 1860.
Mången har fått sig lysande vedermälen för mindre
gagnande förtjänster!
Tull- och Packhuset.
Därom är att säga, att det år 1860 stod fixt ocli. färdigt
efter att ha slukat en summa, som i rundt tal uppgick till
300,000 kr. Härför hade dock erhållits en äfven
skönhets-sinnet tillfredsställande enkelt storartad byggnad, i hvars
former, särskildt fönsterbågarnes och listverkens, spåras den
1:5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
