Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det rymliga, af en större femarmad gaskandelaber prydda
torget är numera upplåtet till försäljning af möbler, hvaraf
införseln är störst onsdagar och lördagar.
Järn- och metallvågen, som gifvit Järntorget dess namn,
gränsar intill detsamma i norr. Den hitflyttades 1785 och
har en djup, 180 meter lång och 30 meter bred hamn, i
hvilken äfven större fartyg kunna inlöpa för lossning eller
lastning, hvarjämte hamnjärnbanan här har sin ändpunkt.
Järnvågens tjänstemän utgöras f. n. af en vågmästare, en
bokhållare, fyra kontors- och två vågskrifvare. Järbärarnes antal är 25.
Med järnvågen ha vi inträd t i det förstadsområde, som
sedan gammalt benämnes Masthugget och som fått sitt namn
af här i forna tider idkadt skeppsbyggeri. Dess hufvudgator
voro förr Breda- och Smala Vägen, den förra en bågformad
gata, som mellan oregelbundet lagda hus och trädgårdar
drog fram mot Stigbärget för att under detta sammanlöpa
med den senare eller Smala Vägen, som sträckte sig mer rätt
fram, på sin ena sida begränsad af några få byggnader och
plantager, på sin andra af brädgårdar med lastageplatser eller
hamnar. Bland de få byggnaderna ha vi att märka en från
längesedan gångna tider ännu kvarstående, nämligen
Gamla Vauxhallen.
När Gustaf än var Sveriges kulis
Ocli gamla mormor Un var ung . . .
Virsén.
Till sitt yttre äro de byggnader, som ännu betecknas med
detta namn, särdeles oansenliga. Du finner dem under N:o 53 F
Första Långgatan, såsom Smala Vägen nu officielt kallas. De
utgöras af ett par mot hvarandra i vinkel byggda tvåvåningshus
af trä, hvilkas vinkelbas ligger utmed gatan. Redan af
byggnadernas förstugor och trappuppgångar finner du, att de förskrifva
sig från förra århundradet, då, efter hvad det påstås, de ansågos
för att vara nog så magnifika, något som vår luxeriösa tid har
litet svårt att fatta. Vi må emellertid respektera de gamla
uppgifterna, och enligt dessa innehöllo husen under 1700 talet ett
första klassens värdshus, inrättadt efter mönstret af engelsmannen
Vaux’s i London förlustelseställe med trädgård, dans- och
konsertsal, en anläggning, som afsåg jämlikhet för alla samhällsklasser.
Den göteborgska Vauxhallen hade naturligtvis sin trädgård, äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
