Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ett tämpel med sekelgamla murar, och där en kyrkogård af
sällsam skönhet väcker allvarliga, men icke skräckfulla
tankar på döden. I idylliskt behag går dock icke Solna upp mot
Örgryte, hvarem otdess tämpehnonument torde i ålder
öfverträffa det senares. Och dock har Örgryte Kyrka funnits till
sedan år 1000 efter Kristus, enär, efter hvad det antages, hon
då byggdes af Sankt Sigfrid, Nordens andre apostel. Härom
skrifver år 1730 dåvarande biskopen, sedermera ärkebiskopen
Erik Benzelius d. y. till sin bror aktuarien, därefter censor
librorum Gustaf Benzelstjerna: »Nu är jag ock viss på at S:t
Sigfrid tå värdt tagen (nembl. i thet slaget åhr 1000) och then
örsta Kyrckia han byggde här i W. Gyllen, var ¼ mil,
och icke thet fyllest, härifrån Götheborg i en sandbacke,
then han kallade sin Cryptam, hvaraf ock Kyrckian än i dag
heter Örcryta, vel pro vulgi corrupta pronunciatione, Örgryta».
I denna rigtning har forskningen ledts af en i kyrkan
funnen dopfunt med i munkbokstäfver inhugget: – – erium
orecry – –, som man fullständigat till baptisterium Orecrypta.
Det är emellertid endast kyrkans skepp, som skulle ha
denna höga ålder. Kor, torn och sidohus ha tillkommit långt
senare. Så torde tornet, att döma af ett å detsamma befintligt
årtal, vara uppfördt 1748, och den södra korsarmen byggdes
först 1817, hvarom en minnestafla öfver dörren upplyser.
Låtom oss nu stiga in i den gamla helgedomen!
Beröres du ej af en egendomlig känsla, att stå inom de
murar, som genljudit af S:t Sigfrids stämma och inom sig sett
en församling af Odens, Tors och Balders dyrkare, vikingar
och odalmän, alla med undran lyssnande till den predikare,
som djärfdes tala om en annan Balder än deras, och som med
en mild försoningslära ville omintetgöra hvad deras fäder
alltsedan den gråaste forntid ansett som det heliga och rätta? ...
Gör du det ej, kommer det sig kanske däraf, att Örgryte
Kyrkas inre äger intet, hvars anblick leder tanken till mycket
gamla tider. Af reliker, korkåpor, käril och slikt, som skulle
kunna minna om det katolska väldet, finnes här nämligen
intet, änskönt tämplet antagligen begagnats under hela den tid
påfven i Rom var svenska kyrkans öfvcrhufvud. I våra dagar har
Örgryte Kyrka hela utseendet af ett ringa lutherskt tämpel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
