- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
5

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Inledning: grundläggningen af Karl IX:s regering; riksstyrelsens reorganisation vid 1602 års riksdag - Riksrådet och hofråden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återgång till landslagen, och i förhållande till de organisatoriska
planer, som trädt fram under 1500-talets senare del och
sammanfattats i rådets stora förslag af år 1594, tedde den sig äfven
som en återgång, en återgång nämligen från tanken på en
systematisk ämbetsbildning till det personliga regemente inom
endast landslagens ram, som Gustaf Vasa på sin tid fört till
fulländning.

Men just denna återgång var den oundgängliga
förutsättningen för nya steg framåt i den riktning, som den svenska
statens anda kräfde. Aristokratien var trängd tillbaka till sin
normala plats inom statslifvet, och konungadömet hade
återinträdt i sin behärskande och själfmedvetna ledareställning. Det
organisationsprogram, som aristokratien gjort till sitt, var
afvisadt, och konungadömet hade konstituerat sig såsom rent
personligt, men sedan det väl tryggat sin maktställning inom staten,
kunde det också utan fara för denna maktställning tänka på att
tillgodose de kraf, som statens nya eller växande uppgifter ställde
på nya eller fastare regeringsorgan. Regeringens organisation
kunde åter blifva konungadömets eget intresse och mål för dess
sträfvanden. Utgångspunkten var vunnen för en ny utveckling.

*



riksrådets återupprättande på landslagens grundval
var hufvudsumman i 1602 års reorganisation, måste också de
första frågorna rörande den nya regeringens faktiska gestaltning
anknyta sig till dess ställning i statslifvet. Det gällde icke
blott och knappast i första rummet rådets verksamhet såsom
sådant, såsom enhetlig korporation. Riksdagsbeslutets
uttalande, att rådet skulle råda och ej regera, var riktadt mot hela
den samhällsklass, som i rådet hade sin politiska medelpunkt,
högadeln. Huru skulle denna samhällsklass i sin helhet
mottaga en sådan slutdom öfver sin kraftmätning med
konungadömet, och på hvilket sätt skulle konungadömet kunna sätta den
i verket? Äfven för en regering, som ville vara personlig,
voro i denna tids svenska samhälle herrarne af högadeln, för
att ej tala om det öfriga frälset, oumbärliga i rikets tjänst, och
för regeringens utveckling berodde allt däraf, huru aristokratiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 7 02:25:28 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrkol/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free