Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han den 24 jan. 1603 med sin herre i Arboga, då denne anländer
dit, men skiljes från honom redan följande dag, då hertigen
drar till Örebro, och kort därpå är grefve Abraham på väg till
sitt gods Rydboholm. Den 13 april mottar han — tydligen
här på Rydboholm — en hertigens anmodan att afresa som
sändebud till England, men resan inställes på grund af
drottning Elisabets död. Först den 6 juli har grefve Abraham sedan
antecknat ett nytt kallelsebref från hertigen, denna gång gällande
ett möte i Kalmar, dit hertigen begaf sig för att öfvervaka en
truppsändning till Lifland. Den 17 beger sig grefve Abraham
på väg, den 22 möter han sin herre på Stegeborg, men fortsätter
sedan före denne resan till Kalmar. Här mottager han hertigen
den 13 aug., stannar hos honom en månad, men lämnar sedan
hofvet, som ända till jultiden blef kvar i Kalmar, och den 21
sept. är han åter hos sin hustru på Edholmen. Därmed torde
hans tjänstgöring för detta år vara afslutad[1].
Grefve Abrahams uppgifter äro för denna tid säkerligen
fullständiga nog. Hade hertigen vistats i Stockholm, kunde ju
en eller annan resa dit från Rydboholm hafva varit så lätt gjord,
att ingen anteckning därom kommit i fråga, men nu var detta
icke fallet; hertigen befann sig ända till ankomsten till Kalmar
på rörlig fot, och de enda längre uppehåll han gjorde på en
plats voro i Örebro under april och i Nyköping under maj[2].
Af de öfriga hofråden erhålla icke mindre än tre uppdrag,
som direkt hålla dem borta från hofvet. När Nils Bielke i
febr. 1603 försvinner från dess mantal, är det för att begifva
sig till Östergötland och där å hertigens vägnar leda uppbörden
af en hjälpskatt samt krigsfolkets mönstring och utrustning[3]. I
slutet af juli befann han sig åter vid hofvet, och möjligen
ämnade hertigen vid denna tid också behålla honom hos sig, ty
han ger honom nu en förläning med den motivering, att Bielke
måste blifva dagligen brukad vid hofvet. Kort därefter satte
han honom emellertid jämte riksrådet Jöran Claesson till
befälhafvare öfver den truppstyrka, som afsändes till Lifland, och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
