Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under den senare rubriken upptar alla dem af 1602 års hofråd,
som här omnämnas, nämligen Abraham Brahe, Nils Bielke och
Peder Ryning, kan icke förtaga betydelsen häraf[1], så mycket
mindre som det ungefär samtidiga, af dem undertecknade
rådslaget uttryckligen är formuleradt såsom afgifvet af rådet och
med anledning af en konungens proposition till »riksens råd».
Hofrådstiteln förekommer efter denna tid endast undantagsvis
och sannolikt endast på grund af förbiseende af vederbörande
kanslitjänstemän[2].
Det lider sålunda intet tvifvel, att skillnaden mellan
riksråd och hofråd försvunnit på så sätt, att de senare upptagits
till den högre värdigheten, och den småningom skeende
öfvergången i titulaturen tyder på att detta försiggått utan någon
uttrycklig ny utnämning, allra minst för alla hofråden på en
gång. Törhända skedde utjämningen helt enkelt därigenom, att
man i kansliet — med konungens goda minne — lät den
ovanliga titeln hofråd ersättas af den allmänna beteckningen råd,
som då lätt blef till riksens råd. Då hofråden saknade
särskilda ämbetsplikter och då de i social ställning stodo riksråden
så nära, måste detta falla sig helt naturligt — än mera, om de
verkligen deltogo i riksrådets möten. Äldre personalhistorici
hafva uppgiften, att samtliga de fem hofråden blifvit upphöjda
till hofråd år 1605[3], men det är ej bekant, om den stöder sig
på andra grunder än de här anförda.
Några nya hofråd utnämnde Karl IX icke. Därtill fanns
ju ej heller något skäl, så föga betydelse som ämbetet hade
fått i praxis. Hofkanslern doktor Nils fick visserligen icke följa
sina adliga medbröder i deras upphöjelse, men för honom
uppgick värdigheten af hofråd i hans hofkanslersämbete, och han
hade redan från början alltid användt den senare titeln.
När hofrådsinstitutionen äfven nu blef helt kortlifvad,
berodde detta nog i främsta rummet därpå, att dess upphofsman
för denna gång, hertig Karl, själf från början ej närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
