- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
16

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Riksrådet och hofråden - fortsatt tjänstgöring

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

står den som ett uttryck för rådsherrarnes lydaktiga
tjänstvillighet i allmänhet. Hertigen visste också att utnyttja denna
tjänstvillighet.

I jan. 1604 samlades rådet jämte de öfriga ständerna till
riksdagen i Norrköping. Både riksråd och hofråd voro fulltaligt
tillstädes med undantag för finnarna Jören Boije, Mats Larsson,
Gödik Fincke och Arvid Horn, som förmodligen uteblifvit på
grund af farorna och besvärligheterna med en vinterresa mellan
Finland och Sverige[1], samt Bo Ribbing, som med sin herres
begifvande stannat i sitt ståthållaredöme[2]. Riksdagen blef
långvarig; beslutet är dateradt den 22 mars, och åtminstone
rådet torde hafva kvarstannat ytterligare en vecka, ty först för
den 28 mars har Abraham Brahe antecknat riksdagens
afslutning[3]. När rådet nu åtskildes, blef det endast för en kort tid.
Bland besluten i Norrköping var äfven det, att den slutliga
renunciationsskriften till Sigismund nu ofördröjligen skulle
uppsättas, och detta värf hade blifvit öfverlämnadt åt några
medlemmar af riksrådet. Redan den 2 april aflät hertigen från
Jönköping till dessa män, Svante Bielke, Lubert Kauer och
Jören Claesson, sin befallning, att de genast skulle begifva sig
till Stockholm för att gripa verket an[4].

Här finna vi dem också i maj, sysselsatta med det
maktpåliggande arbetet. Hertigen, som i slutet af april lämnat
Stockholm och från den 1 maj i två månader vistades i
Nyköping, begagnade tillfället att underställa dem äfven andra
frågor; han begär, att de skola afgifva förslag, hvem som bör
sättas till befälhafvare i Lifland, och yrkar därjämte, att någon
af rådet skall begifva sig till Finland för att leda
truppsändningarna därifrån. Rådsherrarne svara som vanligt mycket
underdånigt. De föreslå till befälhafvare Anders Lennartsson eller
Arvid Eriksson (Stålarm), och hvad resan till Finland angår,


[1] De hade fått kallelsebref, och ännu 30/12 1603 ålägger hertigen grefve
Moritz att, om de icke vilja komma frivilligt, »taga dem vid hufvudet och föra
dem sedan välförvarede» till Sverige, men d. 11/5 1604 sänder han ett nådigt
svar på Jören Boijes ursäkt. RR.
[2] Till B. R. 9/1, 26/1, 5/3 1604. RR.
[3] Loenbom, Anecdoter, III, s. 149; jfr Högberg, s. 23.
[4] RR 2/4 1604.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free