Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Adelns ställning till statstjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 33
1609. I alla dessa förhandlingar förblef hufvudtemat i fråga
om adelns ställning till kronan det samma som vid krönings-
riksdagen.
Konungen vill i första rummet reglera rusttjänstskyldig-
heten såsom adelskapets grundval, bl. a. genom en beräkning
efter gårdetalet, han står fast vid att den skall drabba äfven
förläningarna, och det med dubbelt så hög beräkning som för
arfvegodsen, och endast som försöksutväg synes han hafva
framkastat möjligheten att i stället ålägga förläningarna under
kriget antingen en dryg penningekontribution eller uppsättande
af fotknektar. Radet, som icke vill veta af någon beräkning
efter gardetalet, gai till en början nödtvunget in på en kontri-
bution af förläningarna, men då konungen sedan återkommer
till rusttjänstskyldigheten för dessa, återtager äfven det sin
gamla ståndpunkt, att förläningaf vore ersättning för daglig
tjänst och sålunda borde åtnjutas utan rusttjänstskyldighet.
Adelns förtroendemän vid Stockholmsmötet på hösten "1608
framställde samma yrkanden, och då konungen i Jönköping
följande år replikerade till ståndet själft, föranledde detta ingen
förändring i dess ståndpunkt; man vet ej ens, att det här gifvit
honom något svar. De korta förhandlingarna vid riksdagen på
sommaren tjänade endast till att ånyo konstatera oförenligheten
af de olika ståndpunkterna och utmynnade däri, att konungen
upprepade den harmfulla förklaring, han redan förut tillgripit,
nämligen att han på grund af adelns afvisande hållning såg sig
nödsakad att stadfästa konung Johans privilegier utan de för-
bättringar, han haft för afsikt att medgifva. Yrare sig någon
sådan stadfästelse blef af eller icke, gjorde Karl IX sedan icke
nagot försök att genomföra nya adelsprivilegier l.
När konungen vid riksdagen i Stockholm 1609 också lät
uppläsa de färdiga delarne af sitt förslag till ny landslag, kommo
de ofvan anförda, för flera år sedan omarbetade kapitlen om
adelns rättigheter och skyldigheter under riksdagens pröfning,
sålunda äfven det, som handlade om adliga barns uppfostran till
tjänstduglighet. Förslaget berörde i dessa delar själfva kärn-
punkten af privilegiefrågan, men dä det af ständerna utan vidare
1 Bergh, s. 48—101, 134 ff.
■K. Hum. Vet. Sam/, i Uppsala. VIII. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
