Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Adelns ställning till statstjänsten - Centrala ämbeten - Drotsen, grefve Mauritz Leijonhufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634
Negativt hafva Karl IX:s underhandlingar med adeln för-
beredt en sådan lösning just genom att lägga i dagen, att den
gamla grunden för adelns ställning var ohållbar. Positivt skedde
det samma genom den stränga tuktan till lydnad under statens
kraf, som från Karl IX:s hand kom alla rikets ständer till del,
och det utkrafvande i allt större grad af särskildt den enskilde
adelsmannens statsarbete, hvarpå rådsherrarnes tjänstgöring
endast utgör exempel, om också de tydligast framträdande.
De centrala ämbeten, som omnämnts under 1602 års
riksdagsförhandlingar och fått plats i riksdagens beslut, hade där-
vid icke på något sätt blifvit till sin karaktär närmare bestämda.
Det var därföre en öppen fråga, hvilken roll de skulle komma
att spela i statslifvet.
Huru drotsen. grefve Mauritz Leijonhufvud, först i början
af 1604 återkom till Sverige efter att hafva tjänstgjort såsom
guvernör 1 Lifland och sedan i Finland ledt skatteindrifningar
och rustningar, är redan omnämndt. Vi hafva också tämligen
îegelbundet funnit honom vid de följande årens råds- och ständer-
moten, mera sällan i speciella uppdrag inom styrelsen. Då han
i spetsen för rådet undertecknar viktigare aktstycken, försummat-
han sällan att äfven skrifva ut sin titel »Sveriges Rikes drotzet»,
som berättigade honom till denna plats \ och äfven i officiella
handlingar, utgångna från konungen kansli, är samma titel van-
ligen, ehuru ej alltid, utsatt2. Men aldrig förekommer någon
antydan om att grefve Moritz’ värdighet, frånsedt denna rang-
plats inom rådet, varit eller ansetts vara förenad med några
bestämda administrativa plikter. I förslaget till rättegångsord-
ning af år 1604 var drotsen förordnad att alternerande med
. exemPelvis riksdagsbeslutet 22/3 1604, ständernas uppsägelseskrift
till Sigismund 1605, ständernas förklaring af 24/4 1606, ständernas och rådets
försäkringar till konungen ’»/, 1607, Riksdagsbeslut, RA; rådslag 1605 och
1606, Reg. öfver rådslag, s. 139—147.
Donation ’’/3 1605, RR; till ständerna om kon:s resa 12/7 1605, Kun<rl.
koncept, RA; instr. till handelsdagen i Kalmar V9 1605 (ofvan s. 21,’not 6);
)rr rattegångsprotokoll 1605, ofvan s. 12, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
