Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 NILS EDÉN
särskildt med afseende på lifländarna, ehuru konungen ej sedan
dess gjort någon min af att omsätta den i handling.
Utom de fem högsta ämbetsmännen skola således finnas
tjugu rådsherrar. Af dessa tjugu, fortsätter förslaget, skola
fyra hafva uppsikt öfver Uppsala akademi och alla skolor i
riket, och en bland dem skall vara akademiens kansler. Två
andra skola utses till att jämte riksens fiskal mottaga alla hög-
målssaker och bereda dem till föredragning inför konungen.
Här framträda således konturerna af ett par fasta sektioner inom
rådet med begränsade uppgifter inom den löpande förvaltnin-
gen. Tanken var i denna form ny; då det under 1500-talet
hade varit tal om att rådsafdelningar skulle alternerande tjänst-
göra vid konungens hof, hade man ej ifrågasatt någon fördel-
ning af arbetet mellan de tjänstgörande. Om den första sek-
tionen säges för öfrigt icke direkt, att den alltid. skall finnas
vid hofvet, och detta behöfver ej heller vara meningen1. Att
konungen nu föreslog dessa särskilda anstalter för universitetets
och skolstatens öfvervakande, sammanhängde sannolikt med
den starka misstämning, som vid denna tid behärskade honom
gent emot så väl prästerskapet som professorerna i Uppsala2.
De två föredragande i högmålssaker borde väl mera regelbundet
vara tillstädes vid hofvet.
Efter regleringen af dessa två administrerande rådsafdel-
ningar fortsätter förslaget med en föreskrift, att i riket skulle
finnas fyra kammarråd af adlig börd — det hittills vanliga
antalet fördubblas sålunda3 — och att dessa kunna, men ej
behöfva upptagas i riksrådet; äro de icke riksråd, skola de
åtnjuta rang näst efter rådet. Vidare skall alltid finnas en
stallmästare, också så vidt möjligt af svensk adel, hvilken har
uppsikt med konungens rytteri. Ämbetet hade varit upptaget
i rådets förslag till regeringsordning 1594, där dess uppgifter
angifvits så, att stallmästaren skulle hafva befallning öfver kro-
nans stuterier, sälja de unghästar, som ej för kronan behöfdes,
och förvalta kronans tillgångar af hö och foder. En stallmä-
1 Jfr 1604 års förslag, att två riksråd, ärkebiskopen, 2 biskopar och 2
kanslitjänstemän skulle årligen inspektera universitetet; Annerstedt, s. i 11.
2 Jfr Annerstedt, s. i i i—129.
8 Jfr nedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
