Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Centrala ämbeten - Kansliet - Hofkansleren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 NILS EDÉN
dess ämbetsinstruktioner, ty trots sin relativa utförlighet öka
dessa icke ämbetenas effektivitet, utan i maktfördelningen. Äm-
betenas lagfästande såsom statsinstitutioner är här förbundet med
en själfständig ställning för dem och rådet vid konungens sida.
Grundtanken är befryndad med rådsaristokratiens organisations-
försök 1594, men den har blifvit utförd med vida mindre poli-
tisk skolning än då.
Det Rosengrenska förslaget har ansetts i allmänhet gifva
uttryck åt adelns åskådning af politiska och sociala frågor vid
denna tid. Skulle detta gälla äfven om de kapitel, som rörde
regeringens ordning, så röjer förslaget, att ståndet ännu efter
revolutionstidens straffdomar och ett par år af Karl IX:s hårda
regemente i detta stycke icke kommit till insikt om den nya
tidens och den nya statens verkliga kraf. Det kan i så fall
endast ytterligare bestyrka, att det var med fullt historiskt
berättigande som frågan om regeringens organisation nu hvilade
i konungadömets händer.
De ansatser till en allmän reglering af styrelsen genom
fasta statsämbeten, som under Karl IX:s tid förekommo, stannade
alla på papperet. Positivt innebär detta, att organen för bans
regering i stort sedt bibehöllo samma gruppering som varit
rådande under hans företrädare. Vi finna dem alltså i första
rummet i kansliet och i kammaren.
I kansliet blef hofkanslern den faktiske chefen, då kan-
slern ej kom att taga någon egentlig befattning med dess löpande
arbete och kanslersämbetet slutligen fick stå obesatt efter Svante
Bielkes död1. Några närmare underrättelser om hofkanslerns
ställning föreligga emellertid icke. Att han anlitades för att
uppsätta viktigare statshandlingar, faller af sig själft; hans penna
har exempelvis varit verksam vid omarbetningen af konungens
testamente2, han ledde affattningen af renunciationsskriften till
1 Se ofvan s. 37.
2 Ändringarna i 1600 års text synas vara af hans hand. Jfr Den sv.
riksstyrelsens reorganisation 1594 — 1602, Hist. Tidskr. 1901, s. 203, not 4-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
