- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
59

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kansliet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 59
Karls enskilda tjänst i furstendömet, utan rikets1, så förelåg
detta skäl för dess användning icke, sedan hertigen blifvit
konung och hans tjänst otvetydigt sammanfallit med rikets.
Den måste således numera uteslutande afse att utmärka inne-
hafvaren framför de öfriga sekreterarne. Titeln förekommer
emellertid sparsamt. Utom vid Johan Jörenssons beskickning
1605 är den observerad endast en gång, år 1608, och då an-
vändes den för en annan, en magister Peder Andersson 2 3
, som
några år senare nämnes blott sekreterare8 ; det är således
ovisst, om denne verkligen fört den, och likaledes ovisst, om
någon ledande sekreterarebefattning med denna titel verkligen
stadgat sig.
Den allmänna sekreteraregradens åtskillnad från kansli-
skrifvarne framträder under Karl IX:s tid nästan svagare än
under hans bröders regering. Det händer icke sällan, att en
kanslitjänsteman, vare sig han är af högre eller lägre grad, i
officiella handlingar endast nämnes »tro tjänare»4 5
. När härtill
kommer, att ej heller räntekammarens aflöningslängder nu skilja
på kansliets olika grader B, och att inga andra längder öfver dess
personal för denna tid äro anträffade, blir det svårt för att icke
säga omöjligt att åstadkomma en både säker och fullständig
lista på Karl IX:s sekreterare. För öfrigt har man ej ens till-
förlitliga siffror öfver kanslipersonalens antal i sin helhet, eme-
dan räntekammarens längder nu som förut ej.upptaga alla.
Såsom sekreterare märkes emellertid i första rummet Mikil
Olofsson, hvilken redan 1592 intog den främsta platsen i hertig
Karls furstliga kansli6. Han blef tidigt insatt i slottslofven på
Stockholm, som han sedan tämligen stadigvarande tillhörde, och
förde därefter titeln ståthållare omväxlande med sekreterare7 samt
1 Den sv. riksstyrelsens reorganisation 1)94 — 1602, Hist. Tidskr. 1901, s. 198.
2 Förlän, bref 10/3 1608, RR.
3 Fullm. och instr. ,4/9, 2ü/9, 1 J0 1611, RR.
4 Så t. ex. Erik Elofsson i fullm. ®/5 1605, s/7 1606, 10/5, 12/,0 1607
o. s. v. RR.
5 Jfr Centralregeringen 152} —1494, s. 204.
6 Hertigens kansliordning l;/, 1592, Instr. C. s. 294; sekreteraretitel
exempelvis 24/4 1604, RR.
7 Förlän. 7/12 1604; till A. Ryning m. fl. 10/4 1611, RR. År 1605 följde
M. O. hofkanslern till Kalmar, 1606 till Finland. Se ofvan s. 57.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free