- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
65

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 65
sannolikt vid denna tid ännu bör räknas som tjänstgörande, hade
kammarrådet således nu nätt upp till ett antal af fyra, det
högsta som hittills förekommit allt sedan ämbetets införande.
Tyke Larsson synes emellertid ej hafva tjänstgjort längre än
under detta år, och Hans Åkesson afgick på sommaren såsom
sändebud till ryska gränsen samt fick sedan stanna i Finland
in på sommaren 16071, hvadan alla fyra endast någon kort tid
kunna hafva tjänstgjort gemensamt. När vi i augusti 1607 åter
finna Hans Åkesson i kammaren, synes Erland Björnsson ej
längre räknas såsom tjänstgörande kammarråd2, och ämbetet
torde således åter faktiskt vara inskränkt till två innehafvare.
Hans Åkesson bibehöll sin tjänst Karl IX:s regering ut.
Under år 1610 fingo de två kammarråden ett par medhjälpare
för räkenskapsgranskningen i Erik Jörensson (Tegel) och Peder
Andersson, sannolikt den samme, som förut tjänstgjort i kansliet,
men det är ej fullt klart, om dessa verkligen fört kammarråds
titel eller endast varit anställda för det nämnda speciella upp-
draget3. Först år 1611 anträffas med säkerhet ett nytt kam-
marråd, Otto Helmer von Mörner, en inflyttad tysk adelsman,
som förut varit konungens hofmarskalk 4 5
. Då Erik Jörensson och
Peder Andersson åtminstone under detta år knappast torde kunna
räknas som kammarråd6 * *
, har ämbetet sålunda vid Karl IX:s död
varit besatt med tvä män (eller, om Nils Andersson också stått
kvar, med tre).
1 Fullm. och instr. som sändebud 31/7 1606; jfr bref till sändebuden 3°/10
1606. Till Hans Åkesson 24/7 1607. RR.
2 Kon. till Nils Andersson och Hans Åkesson om räkenskaperna i räkne-
kammaren 26/9 1607. I en liknande skrifvelse 12/9 1607 stå namnen ej utsatta.
3 Deras fullmakt, 2/2 1610, är i RR rubricerad »kammarrädsfullmakt»,
men i själfva handlingen heter det, att kon. förordnar dem att »samt med
kammarråd och kamrerarne» deltaga i räkenskapernas granskning. En anteck-
ning i 1608 års RR (19/3) om ett bref till »Erik Jörensson, kammerråd» kan
bero därpå, att vid utskrifningen af registraturet — som kanske skett senare
— vederbörande skrifvare infört titeln. Jfr en tänkesedel för Erik Jörensson,
sekreterer, 24/- 1608, RR.
4 Tänkesedel och memorial 20/3, i4/7 1611, RR.
5 E. J. tituleras ståthållare i en fullm. 13/3 1611. RR. Jfr Hallenberg,
I, s. 115. Dock användes titeln kammarråd jämte ståthållaretiteln i utanskrif-
ten på ett bref 4/j 1611, Kungl. bref, KA.
K. Hum. Vet. Sam/, i Uppsala. Vilt. 2. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free