Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren - räntekammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 NILS EDÉN
grupper: tullräkningar och handlingar rörande köpmännen, krigs-
sakerna, »ämbetsmäns» (d: handtverkares) och hoffolks räkningar.
Hvarje grupp eller samling af grupper förestås af en eller flera
kamrerare, och hvarje kamrerare skall hafva under sig två kam-
marskrifvare och en läredräng. Finge man verkligen räkna alla de
tio namngifna tjänstemännen såsom kamrerare, skulle detta gifva
en sammanlagd siffra för hela kammaren af i rundt tal 30 tjän-
stemän och ett tiotal läredrängar. Detta öfverstiger dock väl
mycket antalet i årets aflöningslängd frän räntekammaren, och
antingen torde därföre några af de tio ej hafva varit kamrerare,
eller också kunde ej alla fä det antal skrifvare, som instruktio-
nen föreskref.
Räntekammaren fick genom skattmästareämbetet en sa
till vida själfständigare ställning, som skattmästaren i egenskap
af dess högste chef stod vid sidan af kammarråden och i rang
öfver dem samt enligt sin fullmakt ägde att på egen hand öfver-
vaka penningeräntornas uppbörd och utbetalning. Under honom
skötte en räntmästare af skrifvareklassen alldeles som under
föregående tid själfva expeditionen. Räntmästaren Peder Pe-
dersson har sålunda mottagit uppbörden och verkställt utbetal-
ningarna i räntekammaren under hela Karl IX:s regering. I lik-
het med livad som varit förhållandet under 1500-talet, hade han
till sin hjälp en underordnad ränteskrifvare1.
Men nu som då är det också tydligt, att hela rikets inkomst
i penningar icke ingick i Stockholms räntekammare, ehuru
de bevarade samlingarnas ofullständighet eller oordnade skick
gör det omöjligt att fullt utreda, huru det öfriga af denna
inkomst förvaltades. Någorlunda klart framträder endast en
viss sträfvan i decentraliserande riktning genom Finlands afsön-
dring Iran den stockholmska räntekammarens förvaltningsom-
råde. Redan under 1500-talet hade denna del af riket intagit
en särställning, i det att både kamrerare och räntmästare brukat
vara förordnade på Åbo slott, om äfven den framkastade tanken
att där upprätta en ordentlig provinsiell räknekammare ej kom
1 Först Henrik Eriksson, sedan Markus Berentssen. Se P. P:s räkenskaper
bland RKB, KA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
