- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
71

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 71
till utförande1 *
. Nu förordnade Karl IX i slutet af år 1608 adels-
mannen Nils Kil till särskild skattmästare för Finland. Han
skulle mottaga all penningeränta liksom andra skattepersedlar,
hvilka i undantagsfall kunde levereras i st. f. penningar, äfven-
som efter konungens befallningar häraf göra utbetalningar, och
under hans uppsikt skulle räntmästaren föra räkenskaper för
denna förvaltning3. Den finske skattmästaren fick alltså samma
ställning för Finland som Seved Ribbing hittills haft för hela
riket. Naturligtvis bibehöll riksskattmästaren ensam sin höga
rang, och i princip fortfor väl hans myndighet att gälla äfven
öfver Finland.
En viss decentralisation innebar äfven tillsättningen af sär-
skilda ränteskrifvare ute i de svenska landskapen: för Små-
land, för Västergötland, för Uppland och Västmanland samt för
Norrland. Deras fullmakter utfärdades i början af år 16093.
Äfven dessa skulle hvar i sitt landskap mottaga penningeupp-
börden och göra utbetalningar efter konungens bref. Men
hufvudsyftet med denna anordning var dock, att öfverskottet af
landskapens penningeuppbörd skulle ordentligt ingå i räntekam-
maren, och ränteskrifvarne blefvo därföre hufvudsakligen en
mellaninstans mellan denna och fogdarne. Motsvarande fullmakt
utfärdades äfven för en ränteskrifvare i furstendömet, hvilket
efter Karls tronbestigning torde hafva fått behålla en del sär-
skilda kammartjänstemän på Nyköpings slott.
Äret före sin död synes konungen hafva företagit en del-
ning af den centrala penningeförvaltningen mellan räntmästaren
i Stockholms räntekammare och en annan räntmästare, som åt-
följde konungens hof. Ett mandat till fogdarne föreskref, att
endast de extra penninghjälper, hjonelagspenningar och andra,
som voro beviljade till krigssakerna, skulle ingå till Peder
Pedersson i Stockholm, medan den ordinarie penningeuppbörden
af årliga räntan m. fl. skattetitlar skulle aflämnas till räntmästaren
Nils Larsson vid hofvet. Räntmästaren i Nyköping inskränktes
1 Beställningsregister 1582, 1585, KA; jfr Centralregeringen 1523 — 1594,
s. 238.
" Fullm. och bref 2S/J2 1608, RR. Äfven i Sandb. Sami., Ä 2372,
2373, KA.
s Fullm. för Udde Svensson m. fl. ,Bj1 1609, RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free