- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
72

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden. Organisationens förarbeten under Karl IX:s tid (1602—1611) - Kammaren - naturainkomsternas förvaltning - Flottans förvaltning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 NILS EDÉN
nu också till uppbörden af endast hjonelagspenningarna från
furstendömet1.
Några räkenskaper af Nils Larsson, hvilka kunde bevisa, att
denna anordning blifvit satt i verket, äro icke bekanta. Lika litet
förete Peder Pederssons bevarade böcker någon tydlig förändring
vare sig nu eller efter den finske skattmästarens utnämning.
I naturainkomsternas förvaltning har möjligen den för-
ändringen inträdt, att varuhus numera hölls endast i Stockholm.
Åtminstone äro inga räkenskaper för andra varuhus bekanta
från denna tid. I så. fall står detta sannolikt i samband därmed,
att uppbörden af födande varor numera blifvit afskild från varu-
huset och öfverlämnad åt särskilda proviant, som däremot
funnos i olika landskap och förestodos af proviantmästare.
Proviantet i Stockholm var bland dessa det mest betydande,
men i och för sig icke någon central institution, utan upptog
hufvudsakligen uppbörden från Mälarlandskapen2.
De begynnelser till centrala förvaltningsorgan utom kansliet
och kammaren, som Karl IX tog i arf från föregående tid, gingo
under hans regering icke mycket framåt.
För härens förvaltning förblef öfverste tygmästaren det
enda fasta ämbetsorganet. Tanken att sätta en riksstallmästare
i spetsen för rytteriet på samma sätt som tygmästaren var chef
för artilleriet3 synes icke hafva kommit till utförande.
Så stilla stod dock icke flottans förvaltning. Om äfven
riksamiralens ämbetsverksamhet icke synes hafva blifvit vare sig
mera regelmässig eller mera betydande än förr, så fanns dock
för utvecklingen på detta område en viktig förutsättning däruti,
att flottans styrelse till alldeles öfvervägande del var lokalt be-
gränsad. Stockholms skeppsgård var så afgjordt den förnämsta
stationen, att dëss administrativa organ, om ock i och för sig
1 Tryckt mandat 12/u 1610, i RR.
2 Handl. ang. Varuhusen och Handlingen samt Stockholms m. fl. pro-
viant, RA. Endast från 1602 finnas räkenskaper för ett varuhus i Kalmar.
s Jfr ofvan s. 48.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free