Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 NILS EDEN
till studier, om så behöfdes med konungens understöd1. I stån-
dets förslag till dess egna privilegier3 utfördes tanken vidare.
Riksens höga ämbeten skulle besättas med adelsmän och adliga
personer brukas i kansliet, på det att man bl. a. måtte hafva
skickliga män att tillgå för underhandlingar med främmande
makter. Här tillkom också den allmänna begäran, att alla, som
läte sig brukas i rikets ämbeten och tjänst, skulle försörjas med
årligt underhåll allt efter ämbetets värdighet, särdeles riksens råd,
och detta underhåll åtnjutas utan rusttjänst — samma ståndpunkt
som vid förhandlingarna med Karl IX -— samt lagmans- och
häradshöfdingeräntor icke räknas som aflöning för annan tjänst,
alldenstund de motsvarades af domarevärf. Prästerna hade i
sina punkter om konungens allmänna försäkran intet att säga
om regeringens ordning, och i sina enskilda postulata- anhöllo
de endast att såsom evangelii tjänare förskonas frän politiska
värf, såsom beskickningar och inkallelser till sådana inöten, där
deras ämbete icke vidkommande saker förhandlades3. Borgarne
yttrade sig icke om dessa frågor, och någon inlaga af bönderna
är icke känd.
Adelns yrkanden voro i sak ungefär de samma som fram-
ställts till Sigismund 1594 både i postulata nobilium och i det
då utarbetade privilegieförslaget4, men tonen och andan är
märkbart en annan än då, vida mera underdånig under konunga-
makten. De inskjutna orden om adelsmäns uppfostran till dug-
lighet i rikets tjänst utgå från synpunkten af statens intresse, ej
ståndets, och anspråken på aflöning för hvarje ämbete och tjänst
motiveras med ämbetenas och tjänsternas egen betydelse och
tunga.
Stånden hade levererat sina punkter om konungens försäk-
ran till rådet, för att de af detta skulle sammanarbetas till en gemen-
sam framställning. Rådet har emellertid tydligen funnit, att vida
flere önskningsmål borde framställas å hela rikets vägrar, liksom
1 Acta och Handl. etc. från riksdagen 1611, Riksdagsacta, SA.
- Dat. 19 dec.; anf. Acta och handl.
8 Prästernas postulata, dat. 19 dec., p. 5, alskr. efter Acta Comitialia i
Västerås Domkts arkiv bland Riksdagsacta, KA. Jfr Acta och Haidl. etc., där
denna punkt har N:r 7. I konungens resolution, dat. 8 jan. 162 (afskr. ur
Acta Comitialia) upptages punkten under N:o 5.
8 SKA 111: 394, 407.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
