Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Grundläggningen af Gustaf Adolfs regering - Kansliet och kammaren vid tronskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-96 NU.S KDKN
des icke hos den nye konungen utan öfvergick till det furstliga
liof, som nu konstituerades för Karl Filip och dennes fursten-
döme, samt blef hertigens och hans moder änkedrottningens
hofkansler. Tidens handlingar upplysa icke om anledningen
härtill, men allt talar för den förklaringen, att doktor Nils, som
hos Karl IX varit främste mannen i ett skrifvarinflytande, base-
radt på denne konungs inrotade misstro mot aristokratiska råd-
gifvare och organ, ej längre passade i regeringen, när denna
skulle grundas på en förtroendefull samverkan mellan konungen
och adliga, fasta ämbeten. Att ej heller Erik Elofsson, som
jämte hofkanslern nämnes såsom den främste i Karl IX:s sekre-
terarevälde, upptogs i Gustaf Adolfs kansli utan följde med
änkedrottningen till furstendömet, kan ytterligare bestyrka detta
antagande.
Däremot öfvergick den öfriga kanslipersonalen, sannolikt
så godt som mangrant, från den aflidne konungen till hans efter-
trädare, och det samma torde hafva varit fallet med kamrerare
och kammarskrifvare i kammaren1. Om formerna för denna
öfvergång känna vi intet, men att en ny anställning af den nye
konungen ansetts erforderlig och gifvits vare sig muntligen eller
skriftligen, kan antagas såsom visst2 *
. För denna lägre rege-
ringspersonal bibehöll sig naturligtvis den rent personliga tjänste-
ställningen till konungen.
1 Då aflöningslängderna för Karl IX:s sista år iiro ofullständiga och från
Gustaf Adolfs första tid sådana helt och hållet saknas (bland RKB finnes ingen
för tidigare år än 1615), kan någon detaljerad jämförelse ej ske. Alla de mera
betydande namnen i Karl lX:s kansli återfinnas emellertid i den af Axel Oxen-
stierna år 1612 påbjudna ordningen för GustafAdolfs kansli (Instr. C. F., s. 295 ff. ;,
och flere andra i en order från kammarrådet till proviantmästaren om utbetal-
ning af månadskost åt kanslipersoner i Stockholm (K. Reg. % 1612; jfr “
-4/3). Likaledes anträffas de flesta af Karl IX:s kamrerare och en del kammar-
skrifvare på liknande längder ötver kammarpersonalen, dat. *•/,, 1612 och
1613, K. Reg. och Sandb. Sciml., Ä 2406, KA.
2 Jfr uttrycket i M. Olofssons fullmakt: »Efter–––––-M. O. hafver
Vår sal. k. herr fäder ifrån sin ungdom tjänt uti kanslisaker och däruti sig så
troligen förhållet, att Vi honom videre i Vår tjänst bruke och behålle måge,
därföre hatve \ i ock honom uti Vår tjänst velet anamme och behålle.» Ett
formulär till allmän trohetsförpliktelse af kanslitjänstemän, som förut varit i
Karl IX:s kansli och som Gustaf Adolf (»utvald konung») täckts »behålle och
bruke uti sin konungslige tjänist», föreligger bland Kanslihandl., Eder, RA. utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
