Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Rådslag i dec. 1613 - Hofrättens tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 IOI
af dec. till Västerås, där han stannade till årets slut. Natur-
ligtvis följde regeringen härvid konungens person, såsom vanligt
varit vid hans resor i landet, utan att några särskilda anstalter
vidtogos i Stockholm, och lika naturligt behöfde denne för dess
utöfning under resan endast den vanliga skrifvarpersonalen till
sin hjälp, ej de höga ämbetsmännen; t. o. m. kanslern kallades
endast någon gång att infinna sig hos sin herre 1.
Efter ankomsten till Västerås höll konungen emellertid här
vid midten af december ett rådsmöte2. Endast fem rådsherrar,
bland dem drotsen och kanslern, hade vid propositionens af-
lämnande ankommit. Den var ägnad åt de brister, som gjort
sig kännbara i fråga om den centrala regeringens organ.
Konungen hemställde till rådet att dels nämna personer, lämp-
liga att bland det samma upptagas, eftersom rådsherrarne nu
voro få och till stor del ålderstigna, sä att de ej kunde tillbörligen
tjänstgöra, dels äfven föreslå någon, som kunde kallas till den
nu, genom Seved Ribbings död den 29 juni3, lediga riksskatt-
mästareposten. Kansliet, »som är och bör vara tamquam anima
reipublicæ», behöfde förstärkning af sin personal för både in-
ländska och utländska ärenden, och i räknekammaren borde ytter-
ligare ett kammarråd tillsättas. Men först och framför allt är
det frågan om den kungliga domsmaktens ordnande, som genom
propositionen förelägges rådet till profiling. I 9 punkter fixeras
dess olika moment : härads- och lagmanstingens samt rådstufvu-
rätternas regelmässiga verksamhet såsom förutsättning för den
högsta domsrättens ordnande, öfverlämnande af denna högsta
domsrätt åt ett öfversta parlament, antalet medlemmar däri, deras
stånd och kvalifikationer, formerna för deras tillsättning, utsträck-
ningen af deras myndighet och ändtligen deras underhåll.
Af rådets svar på propositionen synes endast en ofull-
ständig afskrift vara i behåll. Denna berör icke alls frågorna
om rådets förstärkning, skattmästaren, kanslipersonalen och det
nya kammarrådet, och af de 9 momenten i propositionen om
domsrätten endast de tre första.
1 Kon:s bref t■11 kanslern ->c/9—13/u 1613, AOB II: 1, s. 21—23.
2 Kallelse till rikets råd s;ll 1613 KR; redogörelse för propositionen
och rådets svar i Reg. öfver rådslag, s. 170 1.
3 Anrep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
