Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Hofrättens tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 103
krigstid måste begifva sig dit, där hans närvaro kräfves. För
att nu det oaktadt rätt alltid må kunna skipas och under-
såtarne må veta, huru de skola andraga sina mål, upprättar
konungen sin kungliga hofrätt och öfversta dom i Stockholm
och ger den makt att så i hans när- som frånvaro döma
konungs dom.
Beteckningen hofrätt är sålunda upptagen från Karl IX:s
förslag af 1604, utan att man tänkte på eller fäste sig vid att
den här blir oegentlig, då Gustaf Adolfs domstol icke skulle
följa hofvet såsom den af fadern föreslagna. Äfven själfva dom-
stolen blef nu något helt annat: en fast korporation af 14 äm-
betsmän, fyra utsedda bland riksråden jämte drotsen som själf-
skrifven ordförande, fem adelsmän utom råds och fyra ofrälse.
Hvarje spår af tillfällig inkallelse är här försvunnet; ämbetsprin-
cipen har fått sin tillämpning äfven på den kungliga domsmyndig-
hetens område. Så starkt utpräglas denna fasthet i hofrättens
ställning och sammansättning, att den nya domstolen t. o. m. er-
håller rätt att, om någon af bisittarne dör eller af något skäl lämnar
sitt ämbete, själf uppsätta ett förslag på sex personer af samma
stånd och villkor som den afgångne, inom hvilket förslag konungen
utser efterträdaren. In pleno skall hofrätten visserligen arbeta
endast under två begränsade sessioner årligen — denna tanke
är möjligen också ett arf från rådets omarbetning af det kungliga
förslaget 1604 —, men dessa sessioner äro drygt tilltagna, från
början af maj till början af juli och från början af sept, till mid-
ten.afnov,, och dessutom skall under mellantiderna ett slags ut-
skott af 4 personer, presidenten eller vicepresidenten med en af
hvarje assessorklass, stanna i Stockholm för att mottaga då in-
kommande mål och, om de ej äro af större vikt, äfven afgöra
dem. Därmed erhåller i alla händelser institutionen såsom så-
dan en konstant karaktär.
I den diskussion, som utspann sig mellan konungen och
ständerna, i främsta rummet änkedrottningen, spelade många
olika synpunkter in k Den enda, som gjorde någon anmärkning
mot den föreslagna domstolens ämbetskaraktär, synes hafva
varit änkedrottningen, och hennes uttalande2 är i denna punkt
1 Den refereras af Hai.t.f.xberg, III, s. 142—151: Posse, s. 36—48.
- Af **/„ bland Acta och Handl. etc.; jfr a. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
