- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
107

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Riksstyrelsen under konungens första ryska fälttåg: kammarråden, drotsen, kanslern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 107
skådeplatsen1. Nödvändigheten af hans personliga uppträdande
i fält, och det utom riket, skärper ytterligare behofvet af orga-
nisatoriska anstalter och framtvingar deras förverkligande. Detta
samband mellan det yttre krigstillståndet och den inre ämbets-
ordningens utveckling hade måhända spelat en roll redan vid
tronbestigningen, då konungen före afresan till danska kriget
utnämnde så många ämbetsmän. Det skulle sedan oupphörligt
återkomma under hans krigsfyllda regering.
För den egentliga regeringsmaktens utöfning under sin
frånvaro vidtog konungen denna gång mera omfattande åtgärder
än vid det brådskande uppbrottet till 1612 års vinterfälttåg.
Redan före afresan från Örebro hade han låtit uppsätta fullmakt
för dem, som under hans frånvaro skulle upptaga klagomåls-
sakerna; dessa ärenden skildes nämligen äfven efter hofrättens in-
stiftande från egentliga rättegångsmål. De öfverlämnas åt kam-
marrådet, som nu var förstärkt till fyra personer — jämte Hans
Åkesson och Johan Skytte tjänstgjorde nu Nils Andersson och
den år 1613 utnämnde Bror Andersson (Rålamb) —, tydligen
emedan de inkommande klagomålen så ofta rörde ekonomiska
angelägenheter. Därvid inskärptes emellertid ånyo, att den kla-
gande alltid skulle medföra bevis om rättmätigheten af sin sak
från vederbörande lokala myndigheter, ungefär såsom redan i
1598 års stadga blifvit föreskrifvet2 * *
. På vägen från Örebro
genom Kopparbergslagen till Norrland utfärdade konungen se-
dan från Kopparberget flere nya fullmakter och instruktioner.
Först afgick, den 24 febr., ett bref till drotsen grefve
Magnus, att han skulle begifva sig till Stockholm och å konun-
gens vägnar öfvertaga högsta befallningen därstädes, vaka öfver
att hvar och en af undersåtarne förhjälptes till lag och rätt och
i allmänhet tillse, att de värf, som öfverlämnats åt olika ämbets-
män, blefve behörigen uträttade, särskildt sörja för att möjligen
ankommande utländska sändebud blefve mottagna och trakte-
rade, att rättegångsordinantian sattes i verkställighet och de
vid riksdagen godkända ordningarna om handeln, om tullen
1 Jfr Hallenbfrg, III, s. in fl.
Fullmakten, af 8;._, 1614 och uppsatt af kanslern, finnes i RR, men
utgick äfven såsom tryckt patent. Jfr ofvan. Ont Bror Anderssons utnäm-
ning till kammarråd se nedan kap. III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free