- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
109

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Riksstyrelsen under konungens första ryska fälttåg: kammarråden, drotsen, kanslern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602— 1634 10g
eller gemensamt af dem och kammarråden, som ju genom sin
omfattande ämbetsuppgift och sitt nu erhållna speciella uppdrag
att upptaga klagomålssakerna hade att taga befattning med så
godt som alla inrikes regeringsärendén. Åtminstone blef för-
hållandet faktiskt sådant. Sedan kanslern återkommit till Stock-
holm, börjar från midten af mars ett och annat bref utgå, un-
derskrifvet af honom och kammarråden Nils Andersson, Johan
Skytte och Bror Andersson — Hans Åkesson inträdde först
längre fram i tjänstgöring1 —, och ibland tillkommer såsom
undertecknare äfven riksrådet och riksamiralen Jören Gyllen-
stierna2 * 4 5
. Grefve Magnus’ namn finner man däremot till en
början icke under brefven, hvilket dock icke hindrar, att han
åtminstone tidtals kan hafva varit i Stockholm på den post,
konungen lämnat honom. Öfriga riksråd saknas alldeles; först
då konungen öfversänder särskilda frågepunkter till kanslern att
föredragas inför riksrådet, inkallas några af de närmast till
hands befintliga till ett slags rådsmöte, som synes hafva varat
i ungefär tre veckor, från den 8 eller 10 maj till början af
juni s. Under denna tid utgå åtskilliga bref i riksrådets namn,
andra i riksråds och kammarråds.
Några veckor senare reste kanslern själf öfver till konungen
och återkom först den 23 aug. till Stockholm k Under hans
frånvaro har säkerligen den egentliga bördan af de löpande
ärendena fallit på kammarrådet". Vid återkomsten kallade han
genast några riksråd till Stockholm, men ånyo endast för att
afgifva ett särskildt rådslag till konungen, i september är han
själf nere vid Stegeborg, början af oktober tillbringar han på
1 Jtr nedan kap. III.
Se AOB I: 2. s. 154 ff. Bref, underskrifna iilven af J. G., *■*/, (AOB
I: 2, s. 167, not), ls/4 (RR). Jfr K. Reg., passim.
8 Kallelserna i AOB 1: 2, s. 178, 182. Ett bref af ®/5 är undeAkrifvet
af grefve Magnus, kanslern, Gyllenstierna, Nils Andersson och Skytte; ett från
följande dag äfven af grefve Abraham, från 1J,r, ytterligare af Nils Bielke och
Bror Andersson. RR. Rådslaget till konungen (al 2%) är afgifvet af grefve
Magnus, grefve Abraham, Axel Ryning, Gyllenstierna, kanslern, Nils Bielke
och Nils Andersson (RR; jfr brefvet 30/5, AOB I: 2, s. 194).
4 Kanslern till änkedrottningen 20,6, till några rådsherrar 4*/8, AOB I: 2,
s. 198, 203.
5 I RR finnes för denna tid endast rubriken för ett bref, af1,. Jfr K. Reg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free