- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
110

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - Riksstyrelsen under konungens första ryska fälttåg: kammarråden, drotsen, kanslern - Konungens resor i landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I IO MLS KDÉN
sitt gods Fiholm, men den 19 är han åter i Stockholm. Ett
bref från sista dagen af denna månad är underskrifvet af honom
och drotsen, och från den 3 november föreligger ett, som äfven
underskrifvits af några andra riksråd 1, men för öfrigt finnes
intet, som antyder, att dessa nu tagit flitigare del i regeringen
än förut. Den 14 november var konungen själf återkommen
till Stockholm 2.
Någon tillförordnad regering i egentlig mening fanns sålunda
knappast i Sverige under denna konungens nästan årslånga
frånvaro. Praktiskt sedt skötte kanslern och kammarrådet det
mesta af hvad en sådan skulle haft att uträtta, när så behöfdes
samverkande med drotsen och riksamiralen, medan andra riksråd
inkallades endast för att afgifva utlåtanden om framställningar från
konungen. Det hela gick tydligen mycket formlöst till och
sammanhölls hufvudsakligen af kanslern, mindre i kraft af hans
ämbetsställning än pä grund af det personliga, omfattande upp-
drag han af konungen erhållit. I så måtto blandas här åter
det personliga elementet i konungens förhållande till sina tjä-
nare med det uppväxande centrala ämbetssystemet.
Under något mer än ett halft år stannade konungen hemma
i Sverige. Några egentliga nyheter i karaktären af hans rege-
ring spåra vi icke. Att han fortfor att utöfva den högsta sty-
relsemakten äfven oberoende af sina höga ämbetsmän, visar sig
däraf, att han ej tillbragte mer än hälften af denna tid i Stock-
holm; julen 1614 och nyåret 1615 firades i Nyköping, och
sedan började åter en rundresa genom de norra Mälarland-
skapen och Bergslagen, ungefär motsvarande föregående års,
men långvarigare. Först i början af april var han åter i
Stockholm 3.
1 Nyköping höll konungen ett rådsmöte, till hvilket ett
jämförelsevis stort antal rådsherrar infunnit sig : samtliga de fyra
fungerande högsta riksämbetsmännen, de två riksråd, som sutto
i kammaren, Hans Åkesson och Nils Andersson, samt Hans
Eriksson, ståthållare på Kalmar slott, Gustaf Stenbock, ståthål-
lare i Västergötland, Bo Ribbing och Erland Björnsson, ståt-
1 AOB I: 2, s. 217, 219.
3 RR.
3 Efter brefvens datering i RR.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free