Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Ämbetsprincipens seger och de två första rikskollegierna (1612—1621) - kammarordning 1618, expedition af kungliga bref genom kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 NILS EDEN
ningen åter framträder såsom en systematisk reglering af ären-
dena under vissa poster, till hvilka först efteråt den tillgängliga
personalen applicerats. I spetsen står kanslern med- en hand-
skrifvare, och därpå följer en rad af sekreterareposter, hvar med
sitt fasta arbetsområde1 2
. För dessa poster äro innehafvare sedan
antecknade i brädden af handlingen. Här har sålunda den per-
sonliga och tillfälliga prägeln trädt tillbaka, och förordningen
ger intrycket af ett försök att fördela kansliets arbetsmaterial
efter objektiva grunder på fasta befattningar, som kunna äga
bestånd, äfven om personerna växla. Att faktiskt en hänsyn
till den befintliga personalen kan hafva legat bakom, förtar^ej
detta intryck. Men en sådan fördelning på fasta befattningar är
detsamma som en begynnelse till fasta sekreterareämbeten, till
ämbetsprincipens seger äfven inom kansliet.
Axel Oxenstiernas kansliordning af 1618 ersattes redan två
år senare af en ny, som underskrefs af konungen själf, och här
refererar sig åter indelningen direkt till sekreterarne personligen3.
I sak äro dock endast obetydliga ändringar gjorda. Det är tyd-
ligt, att den faktiska utvecklingen mot fasta ämbeten inom kans-
liet fortgår, om äfven principen ej ännu kan hålla sig alldeles
obestridd.
Så mycket obestridligare blef samma princips seger inom
kammaren. I oktober 1618, alldeles samtidigt med Axel Oxen-
stiernas nyss anförda kansliordning, uppsattes en utförlig kam-
marordning, som visserligen aldrig skall hafva blifvit formligen
stadfästad af konungen, men som dock blef rättesnöre för kam-
marens arbete 3.
Enskildheterna i denna kammarordning höra naturligen till
kammarens historia, men vissa grunddrag äro betydelsefulla nog
för att sätta märke äfven i den centrala organisationens allmänna
utveckling. Här konstitueras fullt otvetydigt rik sens räkne-
1 »Cansleren–––––En hans handskrifver–––––-En sekreterere, som
hafver riksens arkivum under händer–––––-En sekreterer, som ställer och
under händer hafver–––––» etc. Instr. C. F., s. 300.
2 »Sekreteraren Peder Månsson skall hafva riksens arkivum –––––-».
»Sekreteraren Jonas Bureus––––- - skall ställa––- - —» o. s. v. Instr. C. F,
s. 302.
3 Instr. C. F.. s. 26^-46. Jfr utg:s förord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
