Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130 NILS EDËN
Stockholm1. Rådsregeringen sammanfattar således i sig det hit-
tills vunna resultatet af konungens sträfvan att införa sina riks-
råd i fasta centrala ämbeten, och så betydligt är redan detta
resultat, att på detta sätt ett manstarkt kollegium kan bildas.
Ändock saknas bland de nio dels marsken, som sedan länge
befann sig ute i Lifland, dels amiralen och skattmästaren, hvilka
nu följde konungen dit. Följande år bildades regeringen efter
samma grunder, men medlemsantalet uppgick nu endast till sju,
emedan ett par af de föregående år förordnade herrarne blifvit
förflyttade från hufvudstaden. Riksamiralen fick denna gång in-
träda, sedan han fört konungen öfver med flottan, hvaremot kan-
slern detta år följde sin herre. Skattmästaren afled på hösten utan
att hafva återvändt till Sverige, och hans ämbete fick sedan
stå obesatt2 * 4 * * *
.
Emellertid har under juni 1622 en rådsherre, som icke var
omnämnd i konungens instruktion, nämligen Nils Stiernsköld,
deltagit i ett par sammanträden af regeringen8. Häraf synes
framgå, att ehuruväl konungen ålagt endast de ofvan nämnda
rådsherrarne att sköta styrelsen, äfven andra, som kommit till
Stockholm, ansetts kunna sluta sig till dem. Det skulle väl
stämma med den riksrådens allmänna själfskrifvenhet för dylika
värf, som förut varit häfd. Huruvida sådant inträffat i flere fall,
framgår icke af de knapphändiga underrättelserna om dessa båda
rådsregeringar4.
I 1625 års instruktion blef principen uttryckligt uttalad. Denna
instruktion föreskref först allmänt, att alla de af riksens råd, som
icke följde konungen eller genom särskildt uppdrag voro förhindrade,
skulle under hans frånvaro vara samlade i Stockholm för att sköta
regeringen, och därefter uppräknas några herrar, som i främsta
rummet skulle hafva sig detta ålagdt — åter liksom [621 och
1622 ämbetsmännen i Stockholm. På samma sätt affattades
1 Se utredningen hos Nordvall, Riksrådets centralisation, s. 39.
2 a. a., s. 27.
s Protokollen 14/6, 1 °i0 1622, SRP I, s. 1, 3.
4 Af protokoll finnes intet enda för 1621 och för 1622 endast några få
från juni månad; i de nu bevarade banden af RR saknas alldeles rådsbref un-
der 1621, och de, som finnas för 1622, hafva i RR i regel inga underskrifter
utsatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
