Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 NILS EDÉN
sällsynt undantag1, och sammanträden med tre eller fyra del-
tagare förekomma ofta nog2 * 4 5
. Det kunde ju delvis bero på att
samtliga de i regeringen förordnade rådsherrarne också hade äm-
beten att sköta, men säkerligen har också ren tröghet eller för-
sumlighet understundom gjort sig gällande. Är 1629 bestämde
rådet själft vid sitt första sammanträde efter konungens afresa,
att hvar och en, som ej infann sig till sammanträdena, skulle
antecknas och laga förfall anmälas samt att, om någon reste bort,
det skulle i protokollet införas, af hvilket skäl detta skedde8 *
.
Detta iakttogs dock endast någon enstaka gång4, och någon
väsentlig ökning af antalet deltagare förmärkes icke. I hvarje
fall ansågs icke något visst antal erforderligt för beslutsmässig-
het, ehuruväl man ibland kunde uppskjuta behandlingen af vik-
tigare frågor, om allt för få voro närvarande.
Någon gång hände det, att jämte riksråden äfven ett eller
annat kammarråd, som icke tillhörde rådet, .inkallades och del-
tog i sammanträdet6 7
, och vid behandlingen af rättegångssaker
kunde äfven assessorer i hofrätten på detta sätt adjungeras8.
I stor skala ägde en sådan adjunktion rum vid rättegången mot
Rhengrefven 1630—1631 ‘. Men den formlösa samregering af
riksråd och kammarråd, som varit regel under föregående år-
tionde, förekom ej vidare; riksrådsregeringen höjde sig nu otve-
tydigt såsom öfverordnad och styrande myndighet öfver kam-
marrådet liksom öfver andra ämbetsmän. För vederbörlig sam-
verkan och vederbörlig sakkunskap i regeringen var likväl sörjdt
därigenom, att assessorer i ämbetsverken också hade plats i
rådet. För öfrigt saknas ej heller exempel på att provinsiella
ämbetsmän, ståthållare och biskopar, på samma sätt kallats att
deltaga i öfverläggningarna, när föreliggande frågors art därtill
föranledt8.
1 Exempel pä ett sådant sammanträde. 15/5 1628, SRP I, s. 69.
2 T. ex. “ä 1626, sept., okt. 1626, aug.-—okt. 1627, sept. 1629. D. 15/9
1629 »vore allenast Herr Johan Skytte och Herr Peder Banér i rådskammaren
församblade».
8 SRP I, s. 133.
4 T. ex. s/6 1629.
5 l6/s, 15fa, 15/io 1627, 8»/7, »V7, »/„ 1628, 2»/6 1629.
6 18/s 1629; jfr >%, 28/s.
7 SRP II, s. 259 ff.
S 161 26/ 10’ fr TÄ-’T
18 i’DZJy ,10 10)2j /II 10)2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
