- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
138

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13« NILS EDKN
där affattade rådslaget numera ej synes vara i behålloch till
detta hade konungen från Gripsholm aflåtit ett ovanligt stort
antal kallelser. Det berodde åter på mötesplatsen, ty herrarne
i ämbetsverken i Stockholm äro fortfarande hufvudkontingenten 1
2 3
;
för öfrigt var mötet kombineradt med Karl Filips begrafning,
och kallelsen gällde lika mycket denna. Till de följande råds-
mötena 1626—1630 finner man endast i ett enda fall några
kallelsebref, nämligen för mötet i Uppsala okt.—nov. 1629. De
öfriga mötena, som samtliga höllos i Stockholm, synas alltså
hafva sammanträdt utan sådana anstalter, och deltagarne äro
så godt som undantagslöst centrala ämbetsmän8. Äfven till
mötet i Uppsala kallades och inställde sig för öfrigt endast riks-
råd af denna kategori 4.
En samtida antecknare, som själf var medlem af riksrådet,
har bevarat uppgifter om åtskilliga sammanträden utom de här
nämnda5, och det är mer än möjligt, att än ytterligare sådana
kunna hafva förekommit6 *
. Intet skäl finnes dock att antaga,
1 Abraham Brahes Tidebok 2S/n, “/n 1623, Loenbom, Anecdoter, III,
s. 224.
2 Kallelsebrefvet 14/10 1623, RR, enligt anteckning utgånget till 11 upp-
räknade riksråd, »så ock till alla ståtbållarne utöfver Sverige».
3 Undantag gör enligt underskrifterna och protokollen endast L. Ribbing,
som namnes i protok. 28/11 1626 (S/dP I, s. 33). Om de öfriga, som anteck-
nats i protokollen eller underskrifvit rådslagen 1624—1629, kan jämföras
Nordvall, a. a.
4 RR 12’1(1 1629 till grefve Magnus, grefve Abraham, Carl Carlsson, Claes
Horn, Gabriel Gustafsson, Per Baner, Claes Fleming. Närvarande voro äfven
Gabriel Bengtsson, Johan Skytte, Johan Sparre, Mattias Soop. Rådsprot. SRP
I, s. 218, 226; rådslaget, SKA I, s. 55. I RR 1630 är antecknadt för 9 * *
;2: »Till
hvar och en af riksens råd» att komma till Västerås till 20/2 för att öfverlägga
med anledning af Charnacés förbundsförslag, men detta bref gäller tydligen
endast de till underhandlingar utsedde fullmäktige. Jfr Cronholm, V; 2, 107 ff.
5 Abraham Brahe i sin Tidebok: ®/5 1625, 20;3 1628, 8/j 1629. Anteckn.
för 18/n 1626 är väl feldatering för 2S/n ; jfr ofvan.
6 Så äro väl de bref, hvilka upprepade gånger afgingo i svenska riksråds
namn till polska rådet under år 1625, uppsatta vid något slags sammanträden.
Se AOB I: 3, s. 33, 79, 97. I bref till kommissarierna vid Sjöred af 12/c 1624
nämner konungen, att han haft öfverläggning med riksråden »så månge som
nu hafve tillstädes varit», och till kanslern skrifver han 4/4 1628, att han kom-
municerat med några af riksens råd om krigsplaner för året. AOB II: 1, s.
250, 398.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free