- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
141

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKI -TNG IÔ02—1634 141
komma1, taga de dock, så vidt man kan se, aldrig gestalt af
en allvarsam opposition. Då den stora frågan om Sveriges
deltagande i det tyska kriget togs upp vid sammanträdet i
december 1628, synes konungen hafva uppdragit åt två af de
mera framstående rådsherrarne, Skytte och Gabriel Gustafsson,
att utveckla skälen för de två möjligheter, som förelågo, näm-
ligen att afvakta kejsarens anfall hemma i Sverige eller att före-
komma honom genom att själf ingripa i Tyskland — att näm-
ligen kriget i den ena eller andra af dessa former var oundvikligt,
det ställdes på förhand utom all fråga. De båda herrarnes
punktvis upptecknade argumentering innebär således icke något
slags målsmanskap för olika meningsgrupper inom rådet, utan
är endast en form för frågans utredning, naturlig nog för en
tid, som ännu rörde sig så mycket i skolastikens disputations-
regler2. Efter dem har konungen själf tagit till orda, äfven
han anordnande skälen för de två motsatta utvägarna punktvis
i två grupper efter vederbörlig disputationssed. Det samma
upprepas vid de berömda öfverläggningarna i Uppsala under
oktober och november 1629, endast med den skillnad, att
konungen nu själf börjar med en utförlig framställning af hvad
som kan tala för ett försvarskrig i Sverige och mot ett anfalls-
krig i Tyskland och sedan äfven synes hafva själf utfört den
detaljerade argumenteringen för ett motsatt beslut, så att Johan
Skytte och Gabriel Gustafsson — som äfven här uppträda mot
hvarandra — fått inskränka sig till några få punkter. Detta
skedde den 27 okt., och först en vecka senare upptogs frågan
ånyo, nu till afgörande. Protokollet förmäler, att argumenta
pro et contra blefvo repeterade och ytterligare utförda, men
tydligen har intet nytt varit att tillägga och för öfrigt ingen
verklig meningsskiljaktighet förefunnits. Några nya argument
anföras nämligen icke, utan konungen formulerar ännu en gång-
sakens kärnpunkt och låter därefter de närvarande skrida till en
1 Jfr utom rådsprotokollen konungens bref till kanslern \4 1628, AOB
II: i, s. 398, och Abr. Brahes Tidebok 28/4, 24/4 1629, Loenbom, Anecdoter, III,
s. 250.
2 SRP I, s. 123 ff. Denna uppfattning är först framlagd af Hjärne, Gustaf
Adolf, s. 109. Den bestyrkes bl. a. af det rådslag, som blef resultatet af öfver-
läggningen (tryckt SKA I, s. 20), och som är afgifvet utan meningsskiljaktighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free