- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
154

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154 NILS EDËN
Oxenstierna, som redan föregående år blifvit upptagna i riksrå-
det k Afven sekreterareposterna äro i kansliordningen konso-
liderade till fasta poster; den föreskrifver, att sekreterarne
skola vara fyra till antalet, och bestämmer en gång för alla
hvars och ens verksamhetsområde. Till och med för de lägre
skrifvarne finnas liknande föreskrifter. Om arbetets gång med-
delas naturligtvis en mängd reglementerande bestämmelser af
samma art som hofrättens processordning och kammarordningen
hade upptagit.
Men kansliordningen utför också de nya principer, som
börjat tillämpas i förhållandet mellan kansli och kammare. Den
säger sig vilja noga angifva, hvad som egentligen hörer till
kanslerns och hans underordnades handläggning, pä det att hit
icke må hänföras också hvad som är anförtrodt åt öfriga kolle-
gier. Sedan uppräknas punkt för punkt dessa ärenden : i all-
mänhet allt som rör utrikespolitiken samt vissa begränsade delar
af den inre styrelsen2. Begränsningen af kansliets uppgift ut-
föres äfven negativt. Hittills har, heter det, varit sed, att äfven
alla andra kungliga befallningar, om rikets räntor, om tillgifter,
om donationer, om knekteutskrifningar och annat dylikt, utgått
och blifvit handlagda genom kansliet — ett uttalande, som i
belysning af hvad som nyss anförts om expeditionen genom
kammaren endast kan fattas så, att alla slags bref kunnat gå
genom kansliet. Så skall i alla händelser hädanefter icke ske.
Allt hvad som angår räntorna och därmed sammanhänger skall
höra under skattmästaren och kammarrådet i räknekammaren,
allt rörande krigsfolkets utskrifning (och kanske dess administra-
tion i öfrigt) till krigsrådet3. Dä i det följande kansliets arbete
närmare regleras, återkomma flere gånger allmänna förbehåll för
de andra kollegiernas befogenhet4.
1 Memorial 20/6 1626, Instr. C. s. 319.
2 Se vidare nedan, kap. II.
s p. 6—7, a. a., sid. 309. Formuleringen af krigsrådets verksamhetssfär
är icke fullt klar: »hvad krigsfolkets utskrifning och dess riktighållande anlan-
gar». »Dess riktighållande» kan syfta antingen på utskrifningen och är i så
fall endast en pleonasm, eller också på krigsfolket och bör väl då betyda
det samma som härens hållande i ordning, d. v. s. dess administration. Det
är knappt möjligt att afgöra, hvilkendera tolkningen som bör föredragas, då
man icke har någon ledning från annat håll.
4 P- D. I8, 19, a. a., s. 312, 315, 316.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free