Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156 NILS EDÉN
gens själfständighet och arbetsförmåga1. Sekreterareregementet
hade varit en ytterlighet i denna riktning, som föll pä sin oför-
enlighet med den allmänna statsordningen, men dess fall hade
ej kunnat alldeles omintetgöra, hvad som låg i förhållandenas
natur2 3
, och säkert hade äfven Gustaf Adolfs kanslitjänstemän
mer eller mindre fått sakligt förbereda sina föredragningar inför
konungen, om också detta deras arbete ej kan följas i källorna.
Hindret för en legalisering och utveckling af denna kansliets
ställning hade varit de bristande kvalifikationerna hos den skrif-
varklass, som hittills ensam fyllt det samma. Men nu, sedan
en högadlig kansler redan länge stått i spetsen för kansliet, in-
fördes här ytterligare tvenne ämbetsmän af högadlig börd och
riksråds rang, och därmed erhöll kansliet män, som kunde upp-
bära en ny ställning. Förändringen blef salunda i viss män den
mogna frukten af en läng utveckling. Att den förenades med
en så väsentlig inskränkning i kansliets verksamhetsområde, be-
rodde däremot på nya grundsatser inom organisationen.
Det i kansliordningen omtalade krigsrådet fanns ännu en-
dast på papperet, och några anstalter till upprättande af en så-
dan institution förspörjas tillsvidare icke. Dess omnämnande
behåller dock hela sitt teoretiska intresse. Af de förvaltnings-
grenar, som de fem höga riksämbetsmännen skulle representera,
var härväsendet den enda, som hittills saknat all organisation.
När konungen nu i princip beslutit att upprätta ett centralt am-
betskollegium äfven för denna, är systemet af fem rikskollegier
färdigt såsom sådant.
Att detta system nu ansågs vara fastslaget, därför fram-
träda snart äfven andra bevis. Af Axel Oxenstiernas egen hand
föreligger en lista öfver presidenter och bisittare i alla fem kol-
legierna, ordnade efter de fem höga riksämbetsmännens inbör-
des rang: hofrätten, krigsrådet, amiralitetet, kansliet och kam-
maren. Den är odaterad, men kan ej vara tillkommen senare
än november 1627 s. För hofrätten och kammaren samt möjli-
1 Centralregeringen 1523—1594, S. 12, 105.
2 a. a., s. 209; jfr ofvan s. 82.
3 Den finnes i Ox. saml., RA, Förslag ang. statsregler. och förvaltn,,
och lyder som följer: Hofrettfen]: Grefve Magnus, Grefve Abraham, Gabriel
Gustafsson, Gustaf Stenbock, Gabriel Bengtsson. Krigsråd: Grefve Jakob,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
