Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - I. Centralregeringens allmänna utveckling under Gustaf Adolfs tid - Rådsregeringarna och kollegialsystemets fullbordan (1621—1632) - Sammanfattning: organisationens nationella karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 NILS EDEN
punkter ora ett årligen sammanträdande krigsråd, men faktiskt
synes konungen icke hafva gjort något åt saken förr än vid sin
afresa till kriget i Tyskland år 1630. Då lämnade han mar-
sken, Jakob de la Gardie, fullmakt att efter vissa angifna grun-
der organisera en kollegial krigsrätt1, och så kom det så länge
planerade krigskollegiet verkligen till stånd. När vid denna tid
äfven amiralitetets arbete börjar antaga någorlunda tydliga kolle-
giala former, äro de fem rikskollegierna ändtligen i stort sedt
färdigbildade 2.
Gången af de centrala ämbetsverkens utveckling har samma
karaktär som i allmänhet utmärker Gustaf Adolfs organisatori-
ska arbete. Den har icke att uppvisa mycket af verkligt nya
uppslag, än mindre af konstruktioner efter teoretiska grunder
eller främmande mönster. Materialet och förutsättningarna gifva
sig småningom genom hela samhällets utveckling, ramen fram-
träder likaledes så småningom genom de fem högsta riksämbe-
tenas afskiljande från de öfriga, och det hela växer fram orga-
niskt, liksom inifrån, allt eftersom de olika sidorna i regerings-
arbetet naturligt afgränsa sig mot hvarandra och arbetets mång-
faldiga kraf klarna. Gustaf Adolf och hans rädgifvare, i första
rummet kanslern, hafva befordrat, reglerat och fixerat denna ut-
veckling, men de hafva ej behöft framkalla den. Det var detta
som gaf det slutliga verket dess styrka och som förklarar dess
bestämda nationella prägel. Den svenska samhällskroppen har
hunnit omsmälta dessa principer, som ursprungligen voro all-
mänt europeiska, och ur denna process framgår ett ämbetssy-
stem, som i många stycken blir för Sverige egendomligt.
Medan systemet af fem rikskollegier sålunda fullbordades,
kom däremot förhållandet mellan dessa kollegier icke att ge-
stalta sig så, som kansliordningen på sin tid hade bestämt. Då
krigsrådet ännu i fyra år efter kansliordningens tillkomst stan-
kommit omedelbart före det vidtutseende tyska krigets början. Se vidare ne-
dan, kap. V.
1 Fullmakten, af °/6, i afskr. bl. Kungl. koncept, RA och i RR.
2 Se vidare nedan, kap. V, VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
