- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
166

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - referendarier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS EDÉN
166
— till minst 18, de tyska till minst 4. En aflöningslängd af
kanslerns egen hand upptager emellertid ytterligare fem sven-
ska tjänstemän, alltså summa 23; den är icke af kanslern själf
daterad, men har anteckningen: 10 nov. år 1612 och torde
verkligen härröra från denna tid1. Först för 1615 och följande
år finnas sådana längder från räntekammaren. De upptaga
1615 22, 1616 18, 1617 24 personer, hvaribland respektive 3,
3 och 4 tyskar, men äro som vanligt ofullständiga.
Först med år 1618 börjar sammansättningen af Gustaf
Adolfs kansli att framstå klarare. Kansliordningen af detta år
sätter först i spetsen för kansliet kanslern själf och tilldelar
honom en särskild handskrifvare. Därefter uppräknar den fem
svenska sekreterare : Jonas Bureus, Peder Månsson, som från
hertig Johans kansli kommit till konungens, Erik Simonsson,
Andreas Bureus, Anders Eriksson, samt två tyska : Paul Span-
kow och Berent Helfreich. Under dessa sekreterare böra enligt
kansliordningen arbeta 11 svenska och 3 tyska skrifvare. Men
därjämte är att märka, att denna kansliordning icke omnämner
de män, som skulle handlägga klagomålssakerna, möjligen eme-
dan dessa enligt den nya kammarordningen skulle höra under
kammaren 2. För dem hade man numera upptagit den särskilda
titeln referendarie, som uppträdt redan 15948 men ej synes
hafva förekommit under Karl IX. De återfinnas däremot -—
två till antalet med livar sin skrifvare — i 1620 års kansliord-
ning, som i öfrigt har alldeles samma sekreterare och samma
antal skrifvare, endast med tillägg af en för hvardera af de två
första svenske sekreterarne men med uteslutning af kanslerns
handskrifvare.
Räntekammarens aflöningslängd för detta år4 är något
skadad, så att namnlistan blifvit ofullständig, men antalet af de
å den samma upptagna synes alldeles hafva motsvarat det, som
disponeras i kansliordningenB. Denna torde sålunda gifva en
1 Ox. sam/., A. 0:s förslag ang. statsreglering och statsförvaltning. RA.
2 Jfr ofvan s. 124.
3 Centralregeringen 1523 — 1594, s. 215.
4 RKB, KA.
° Sekreterare och skrifvare äro i kansliordningen 22; i RKB finnas i;8
namn och dessutom 4 poster, i hvilka namnen äro bortrifna. Af sekreterarne
saknas Anders Eriksson och Berent Helfreich, men dessa namn kunna hafva
hört till de fyra bortrifna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free