Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Kansliets uppgift: expedierande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i;o NILS EDEN
Om kansliets uppgift och ställning till konungen ger den
första kansliordningen icke många antydningar. De olika tjän-
stemännens arbete omtalas med växlande uttryck; än heter det,
att vederbörande har vissa handlingar »under händer», än att
han »upptager» de ankommande brefven af ett visst slag, och
då med tillägg i ett fall att han skall fordra besked och svar
därpå (af konungen), i ett annat att han skall gifva sådant svar
och besked, i ett tredje att han skall »låta hålla» besked därpå.
En kansliförvant ålägges efter ordalagen strängt taget endast
att hålla registratur öfver den grupp af handlingar, som åt ho-
nom anförtrotts, en annan åter att »föra fram» sina saker (näm-
ligen klagomål, som skola afgöras af riksens råd). Det är tyd-
ligt, att ingen vikt ligger på denna terminologi. Kanslern för-
utsätter, att medlemmarne af Gustaf Adolfs kansli i allmänhet
skola hafva samma värf, som af gammalt tillhört kansliet, eller
att koncipera och utskrifva konungens bref och andra statshand-
lingar samt föredraga dem, som till kansliet inkomma, och om-
växlingen i uttryck beror nog endast på stilistiska skäl.
I den andra kansliordningen, den af konungen stadfästade,
är formuleringen mera enhetlig. Här säges om alla de uppräk-
nade tjänstemännen, att de skola »hafve att beställe med» eller
»upptage» de olika sakerna, och för de flesta tillägges också,
att de skola skaffa eller fordra besked och svar på de ankom-
mande brefven. Någon förändring i sak gent emot föregående
instruktion kan icke häraf slutas.
De båda följande kansliordningarna af 1618 och 1620 äfven-
som kanslerns senare utkast till ny reglering af kanslibefatt-
ningarna uttrycka sig i detta stycke tydligare. I alla begagnas
om samtliga sekreterares uppgift uttrycket, att de »ställa och
under händer hafva» vederbörande handlingar. Det förra be-
tecknar naturligtvis endast konciperingen, det senare öfverva-
kandet af konceptets utskrifning och handlingens slutliga expe-
diering, kanske också mottagandet af inkommande skrifvelser.
års kansliordning. Men antalet motsvaras fullkomligt af de ofvan nämnda sta-
terna för 1624—25, och de i den renskrifna handlingen upptagna aflönings-
posterna öfverensstämma likaledes helt och hållet med dessa. De här ifråga-
varande handlingarna synas sålunda vara förslag till den reglering, som genom
1624—1625 års stater genomfördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
