Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - grupperna färre på 1620-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 179
gående bref till och från ståthållare, befallningsmän och städer,
ständers och enskildes privilegier, sköldebref, donationer och
förläningar — som sålunda ej mera förbehållas kammaren en-
sam —, offentliga stadgar och påbud samt bref på prästerliga
tjänster. Riksdagsacta däremot äro flyttade till den andra posten
(Erik Simonsson) och förenade med arffurstarnes och änkedrott-
ningens handlingar samt klagomålssakerna, och hit hafva äfven
alla svenska ämbetsmäns fullmakter och instruktioner öfverförts
från den tredje sekreteraren. Denne är nu inskränkt till sådana
ärenden rörande Finland samt förbindelserna med Ryssland
(Andreas Bureus). Grundstommen i fördelningen står sålunda
kvar sedan 1618. Men fördelningen af de svenska ärendena
synes ej heller nu hafva blifvit iakttagen1.
När sekreterarnes antal gick ned på 1620-talet och kans-
lern uppgjorde sin nya plan till arbetets fördelning på endast
fem poster, maste naturligtvis en stark sammanslagning af de
första sektionerna ske2. Bland de fem blir en liksom förut
upptagen af arkivet, och en undantages egentligen från kans-
liets ordinarie verksamhet samt reserveras till beskickningar i
rikets ärenden; dess emellan får han endast att sköta en offi-
ciell historieskrifvares värf, som af gammalt stått i förbindelse
med kansliet, men ej omtalats i de äldre kansliordningarna3.
Hela det löpande arbetet måste sålunda utskiftas på tre sekre-
terare. Det sker på så sätt, att den förste får alla inrikes ärenden
för det egentliga Sverige, nämligen alla bref och aeta i Sverige,
riksdagshandlingar, rådslag och andra akter rörande förhandlingar
med ständerna, alla privilegier och friheter, revisionssaker och
laga stadgar, samt därtill äfven de danska handlingarna, medan
at den andre öfverlämnas skrifvelser och handlingar rörande
rikets öfriga delar, Finland, Ingermanland, Estland och Lifland,
1 Enligt initialanteckningarna i 1620 års RR juli—dec.
Se ofvan s. 169. Ingressen till kanslerns egenhändiga utkast. lyder :
»Där kanzelit någorlunda skall blifve beställdt, då måste ded således med per-
soner försörjes.»
3 »En sekreterer, som kan brukes. extra. ordinera och eljest forskickes
uti ärenden, hvilkens ämbet ordinari skall vara att observera allt hvad som
sker och hörer till historien och compilere diarium och annales, så att histo-
rien kan skrifves, när man vill.» Jfr Centralregeringen //23 — 1îr
)4> s. 205.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
