Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Arkivvården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o NILS KDÉN
och de utrikesärenden, som angå dessa länders grannstater Ryss-
land och Polen1, samt den tredje hos sig samlar hela den öfriga
utrikespolitiken.
Genom detta reglemente samlas alltså alla inre ärenden i hela
det svenska väldet på endast två sekreterare, som därtill vid
sidan af dessa ärenden också få sin andel af utrikespolitiken.
Det var en geografisk synpunkt, vanlig i kontinentens kanslier2,
men här på sätt och vis utvecklad själfständigt ur de föregå-
ende arbetsordningarna. För öfrigt måste naturligtvis denna
reglering ei mindre än den af 1618 förutsätta så väl referen-
darier utom kansliet för klagemålssakerna som också alla finan-
siella angelägenheters expedition genom kammaren.
Om den nya indelningen bragts till verkställighet, låter
sig icke afgöras. För åren efter 1622 äro nämligen koncipi-
enterna icke antecknade i registraturet.
Endast om arkivets vård föreligga några närmare under-
rättelser. Dess 1618 tillsatte föreståndare hade genast gripit
sig an med det tvifvelsutan kinkiga värfvet att ordna och be-
reda förvaringsrum åt rikets hittills så försummade gamla hand-
lingar. Kanslern hade förelagt honom sin kansliordning till ut-
låtande, och ett sådant blef äfven afgifvet, som redogjorde för
hufvuddragen af arkivets tillstånd och föreslog behöfliga åtgär-
der. Förmodligen något senare är en likaledes af honom upp-
satt berättelse om Rasmus Ludvigssons forna befattning med
likets handlingar3. Då kansliordningen af 1618 anslog tre och
den af 1620 t. o. m. fyra skrifvare till Peder Månssons hjälp,
bör denne ej heller hafvå saknat arbetskrafter. Ar 1620 synes
en ny förflyttning af arkivalier från Karl Filips furstendöme
hafva skett4. Ännu 1623 var dock arkivet icke bättre försörjdt
1 I A. 0:s koncept: »alle finske, ingermanländske, lifländske acta och
handlingar, alle tractater och controversier med ryssen och polacken.» I det
renskrifna exemplaret har »lifländska» utgått och »polacken» blifvit utbytt mot
»fältherren», men i sak innebär detta ingen förändring, ty »fältherren» J. de la
Gardie var generalguvernör i Lifland, och genom honom gingo säkert i regel
äfven förhandlingarna med Polen.
2 Centralregeringen 1523 — 15(34, S. 211.
8 Se ofvan s. 177, not 2.
4 Kon. till änkedrottn. 28/4 1620; instr. f. Peder Månsson och hans skrif-
vare af s. d., MRA b. IV, s. 411 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
