- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
183

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliet före organisationen som kollegialt ämbetsverk (1611—1626) - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - Kansliordningen 1626

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634
resor, är redan i det föregående påvisadt1. När under fält-
tågen en rådsregering tillförordnades i Stockholm, föll det af
sig själf, att tjänstemännen för expeditionen måste delas mel-
lan konungen och denna, och äfven när vid hans färder inom
Sverige ingen särskild regering satt i Stockholm, följde honom
i regel endast någon mindre del af kansliet. I 1620 års regle-
mente för registreringen uttalades uttryckligen, att den närmast
föregående kansliordningen (af 1618) var afsedd endast för de
tider, då konungen befann sig i Stockholm och hade hela kans-
liet hos sig, och på den förutsättningen voro utan tvifvel äfven
de öfriga kansliordningarna byggda. I samma reglemente finna
vi äfven bestyrkt, att konungen på sina resor ville hafva endast
ett mindre antal ur kansliet i sitt följe 2.
Så afskildes kansliet, som dock af alla regeringsorgan stod
i den närmaste förbindelse med konungens person, numera ofta
nog till stor del från denne. Äfven detta utgör ett led i dess
utveckling till en mera själfständig organisation.
Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansli-
ordningen af 1626 och dess tillämpning.
(1626— 1634)
Huru tidigt och under hvilka omständigheter tanken på
en fullständig organisation af kansliet såsom kollegialt ämbets-
verk först uppstått, är icke kändt. Den afgörande impulsen
till dess förverkligande gaf i alla händelser det polska krigets
förflyttning till Preussen med dess vidtutseende konsekvenser,
som måste göra behofvet af fast ordnade regeringsorgan hemma
i Sverige klarare än någonsin och särskildt för kansliets del
kräfde nya anstalter, då äfven kanslern skulle lämna Sverige.
Några förberedande öfverläggningar omtalas icke, men sannolikt
1 Se ofvan s. 174 ff.
MRA b. II, s. 244, 248.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free