Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - rikskanslern och kanslirådet - sekreterare, skrifvare, kopister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 NILS EDEN
kort före konungens afresa uppsattes ett utförligt förslag till
organisation af kansliet och dess arbete. Så tillkom 1626 års
kansliordning1.
Den är ojämförligt vidlyftigare än sina föregångare och
utgör i olikhet med dessa en fullständigt organiserande stadga,
som innefattar bestämmelser om personalens sammansättning i
olika grader, om kansliets uppgift och befogenhet, lokalerna för
dess arbete, arbetstider och arbetsformer.
Den första punkten handlar om rikskanslern, som fortfa-
rande skall vara kansliets chef. Den ger honom naturligtvis
den allmänna uppsikten öfver hela kansliet, äfven arkivet, samt
makt att befalla öfver hela personalen, och den ålägger honom
äfven att, om möjligt, själf uppsätta de viktigaste handlingar,
som utgå ur kansliet, samt genomse de öfriga, som uppsättas
af sekreterarne —• allt således som förut. Men kanslern för-
ordnas också till president i ett kansliråd, som skall samman-
träda och öfverlägga på hans befallning. Detta skall (p. 2) be-
stå af tvenne ledamöter, som båda hafva att i allmänhet vara
kanslern till hjälp, dock så, att den ene särskildt skall förestå
riksens gamla kansli eller arkiv, den andre det dagliga kansliet.
Under kanslern och kanslirådet stå sekreterarne (p. 3), nu in-
skränkta till ett antal af fyra, och för dessa återfinna vi samma
fördelning af arbetet, som synes hafva blifvit föreslagen redan
ett par år tidigare: den förste bistår det kansliråd, som är cu-
stos archivi, den andre handlägger bref och acta från det egent-
liga Sverige, rörande rikets råd, ständerna eller enskilda, äfven-
som danska ärenden, den tredje motsvarande handlingar från
Finland, Lifland och Ingermanland samt polska och ryska ut-
rikesärenden, den fjärde hela den öfriga utrikespolitiken2. Nära
sekreterares rang står också kanslerns handskrifvare (p. 4), ty
denne bör vara »ett sekreterareämne» ; han får det förtroendet
att renskrifva de hemliga statshandlingarna (närmast väl de af
kanslern uppsatta).
Hvarje sekreterare har nu som förut sina biträden för det
’ Tryckt Instr. C. F., s. 306—318.
2 Jfr ofvan s. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
