Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - kansliets uppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602— 1634 185
tekniska arbetet : arkivsekreteraren två skrifvare och två kopi-
ster, hvar och en af de öfriga en skrifvare och två kopister
(p. 4). Alla skrifvarne böra vara kunniga i främmande tungo-
mål, i främsta rummet latin. Den språkkunskap, som ännu i
början af Gustaf Adolfs regering varit så sällsynt inom kansliet,
att särskilda tjänstemän måste förordnas för latinska och tyska
saker, fordrades sålunda nu allmänt t. o. m. i skrifvaregraden.
Det är då helt naturligt, att den språkliga synpunkten försvun-
nit ur indelningen.
Under kansliet lyda (p. 5) samtliga sändebud och diplo-
mater af olika namn i svensk tjänst, ambassadörer, residenter,
kommissarier, agenter, hofråd och andra ombud i utlandet med
rädstitel, vidare tolkar, postmästare, kansliposter och enspän-
nare. Att äfven de postala anordningarna sålunda lades under
kansliet, förklaras däraf, att dessa ännu i hufvudsak voro af-
sedda för regeringens ärenden, särskildt förbindelserna med ut-
landet.
Följa så i punkterna 6 och 7 de viktiga bestämmelserna
om kansliets uppgift och kompetens, hvilka på ett så genomgri-
pande sätt omgestalta hela dess häfdvunna ställning och göra
det till ett administrerande på samma gång som expedierande
verk för endast en del af riksstyrelsen1. Först uppräknas hvad
som hädanefter skall gå genom kansliet, men med en viss obe-
stämdhet i formuleringen, som ej låter arten af ärendenas be-
handling framstå fullt klart. När här talas om allmänna råd-
slag med riksrådet, kanslirådet eller några af ständerna, om
riksdagar, herremöten, provinsmöten och andra förhandlingar
med ett eller flere stånd, så menas väl, att kansliet endast skall
förrätta det tekniska skrifarbetet vid sådana öfverläggningar,
men då uppräkningen sedan fortsätter med ständers, städers
och enskildes privilegier, stadgar och förordningar, fullmakter,
instruktioner och motsvarande förpliktelsebref för landshöfdin-
gar, ståthållare »och flere sådane officianter» — man observe-
rar det obestämda uttrycket —, så kan äfven en saklig utred-
ning af dessa ärenden vara afsedd. Kansliets inrikes arbets-
material afslutas med revisionsfrågor, vare sig de behandlas af
Jfr ofvan s. 154 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
