- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
190

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - Kansliråd tillsatta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NILS EDÉN
190
sekreteraren, som för inrikes frågor har att göra anteckningar
ur själfva akterna och för utrikes likaledes att följa aktstycken,
sä långt de finnas att tillgå, samt för öfrigt hålla sig till be-
stämda och bestyrkta underrättelser1. Till honom skola där-
före alla aviser från korrespondenterna öfverlämnas, och han
skall hvarje vecka trycka ett utdrag af deras viktigaste inne-
håll. Under fälttågen skall den hären medföljande sekreteraren
hålla ett diarium på de viktigaste krigshändelserna att sedan
inlämnas i arkivet.
Någon kunglig sta’dfästelse erhöll kansliordningen aldrig.
Det memorial, hvarmed riksråden Per Baner och Karl Oxen-
stierna insattes i kanslirådsämbetet, omedelbart innan konungen
afseglade, innehöll också dennes förklaring, att han icke kunnat
utföra sin afsikt att till fullo organisera kansliet och fastställa
den ordning, som där borde iakttagas. Den uppgjorda kansli-
ordningen hade han ej kunnat godkänna, då åtskilliga punkter
däri behöfde bättre utarbetas. På det att emellertid något rätte-
snöre för kansliet måtte finnas, kunde den tillsvidare tillämpas,
till dess man finge tillfälle till en omarbetning2.
För öfrigt bestämde memorialet för kansliråden, att Per
Baner skulle förestå det dagliga kansliet, Karl Oxenstierna arki-
vet, som han genast skulle underkasta en grundlig inventering
med biträde af sin ämbetsbroder och två andra riksråd, Johan
Skytte och Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Baner såsom ledare af
det dagliga kansliet ålades särskildt att öfvervaka registreringen af
både in- och utgående handlingar, att upprätthålla korrespon-
densen med ståthällarne i länen om alla de ärenden, som enligt
kansliordningen föllo under kansliet, och att därvid, när så be-
höfdes, gripa in för att hjälpa och förbättra. Häraf framgår, att
hvad än konungens reservation gent emot kansliordningens
brister kunde afse, så gillade han dock den principen, att dess
arbetsområde skulle begränsas men dess uppgift omdanas till
praktiskt administrativ.
De båda kansliråden tillträdde genast sina ämbeten. Men
1 »Hvad som eljest utrikes sig tilldrager, synnerligen in Europa, skall
han ex actis probatis et formato ac notorio rumore anteckne.»
- Instr. C. F, s. 319. Jfr ofvan s. 153.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free