Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634) - deras tjänstgöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 191
något fullständigt kollegialt kansliråd enligt kansliordningens
noggranna former kom aldrig till stånd, ty kort därefter lämnade
kanslern Sverige för att icke återvända till hemlandet och sitt
ämbete förr än efter ett årtiondes förlopp. Med konungens af-
resa hade också alla de viktiga punkter i kansliordningen, som
rörde kansliets ställning till honom, frän början blifvit satta ur
tillämpning. De båda kansliråden hade säte i den förordnade
rådsregeringen, och det ser ut, som om den administrativa chefs-
myndighet, som kansliordningen tillagt dem, utan vidare uppgått
i denna regering. Man har intet exempel på någon deras »korre-
spondens» med ståthållarne, sådan som kansliordningen före-
skrifvit1 och kammarrådet i motsvarande egenskap fört allt ifrån
början af sin tillvaro 2. Dröjsmålet med krigsrådets upprättande
rubbade dessutom en af hufvudförutsättningarna för kansliets
omdaning till förvaltande verk.
Konungens återkomst på hösten och vistelse hemma i
Sverige under det följande halfåret medförde icke någon synbar
förändring härutinnan. Ar 1629 skrifver Per Baner till kanslern,
att konungen icke vidare låtit öfverse kansliordningen eller däruti
gjort någon ändring, och då han tillägger, att man i kansliet
därföre lefde »more solito», så menar han därmed förmodligen
icke, att man söker tillämpa denna icke öfversedda kansliordning,
utan att man håller sig till äldre traditioner inom kansliet8.
Af kansliråden fick den ene, Per Baner, redan 1627 för
flere månader lämna sin post i och för en diplomatisk beskickning 4 * * *
,
och medan denna varade, fanns åter endast en man af riksråds-
1 Härom finnes ej heller någon antydan i vare sig P. Baners eller Karl
Oxenstiernas bref till kanslern (Ox. saml., RA), hvilka annars innehålla åtskilligt
om arbetet i kansliet.
2 Jfr Centralregeringen 1323—1594, s. 113.
3 P. B. t. A. O., i Ox. saml. Af brelvet finnes endast första arket i
behåll; fortsättningen, som stått på ett följande ark, saknas, och med den
dateringen. Dâ P. B. emellertid talar om Karl Oxenstiernas död såsom tyd-
ligen nvss försiggången, bör brefvet vara att hänföra till våren 1629 (K. O.
dog 3/2 1629).
4 hstr. f. P. B. till Tyskland s/5 1627, RR; jfr rådsprot. lî/5, 20,’6, SRP
I, s. 39, 43. Han återkallades genom ett bref ,5/9, RR, och torde hafva åter-
kommit, i slutet af okt.; närvarande i rådet *lu, SRP I, s. 59. Jfr hans bref
till kanskrn i Ox. saml.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
