Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 NILS EDÉN
alla tjänstgjorde i kansliet i Stockholm, såsom kansliordningen
förutsatte. Salvius följde konungen under de preussiska fälttågen 1,
Lars Nilsson synes hafva tjänstgjort i Lifland från sommaren
1625 till våren 1627 och sändes så väl 1628 som 1630 på be-
skickningar till Frankrike2 samt blef sistnämnda år fast resident
i Dresden, Sadler fick egentligen tjänstgöra hos rikskanslern ute
i Preussen3. Grubbe arbetade hos konungen under 1629 1rs
fälttåg, skickades i början af 1630 tvenne gånger från Sverige
till kanslern för att inhämta dennes betänkande om det förestå-
ende kriget i Tyskland och följde slutligen konungen öfver dit
liksom förut till Preussen4.
Så kunde det inträffa, att år 1628 det ena kanslirådet, Per
Baner, endast hade en sekreterare hos sig i det dagliga kansliet,
nämligen Fegreus, och Karl Oxenstierna i rikskansliet ingen
enda 5. När det tyska kriget började, fanns utom Jonas Bureus,
som nu var främste man i rikskansliet, eftersom intet kansliråd
blifvit tillsatt efter Karl Oxenstierna, ingen enda sekreterare
hemma i Sverige.
Under följande år blef det ej bättre. I kansliets aflönings-
längd tillkommer en ny sekreterare, D:r Johannes Halenus, men
denne, som blifvit anställd i slutet af 1630, hade också genast
skickats öfver till Tyskland att tjänstgöra hos konungen6. År
1632 har man alldeles affört dessa tjänstemän i fält från kansliets
längd, och denna upptar nu endast två sekreterare, Jonas Bureus
och Nils Nilsson, hvilken senare hittills stått såsom referendarius 7.
På hösten 1632 afsändes äfven Nils Nilsson med memorial från
1 AOB II: i, s. 315, 348, 425 f., 436. Jfr hans bref t. A. O., Ox. saml., RA.
- J. de la Gardie till kanslern n/e 1625, 3/5, 25/5 1626, 16/j 5627, AOB
II: 5, s. 340, 394, 400, 415; rådsprot. s0/5 1627, SRP I, s. 40; kon. t. kanslern
s,/3 1628, 25/3 1630, AOB II: i, s. 387, 575; E. Hildebrand, Dm sv. diplo-
matien i Tyskt, under iôoo-talet, s. 161 ; jfr bref t. Erik Larsson 23/3 1630, RR,
och Sk. H. XXV, s. 249.
3 AOB I: 3, s. 362, 367, 369, 477, 500, 543, 751; II: 1, s. 345, 409, 526.
4 AOB II: i, s. 486, 552, 561, 576 f., 637 o. s. v.
5 Till A. O. från P. B. ’/5 1628, från K. O. 7/7 1628, Ox. samt., SA.
6 RHB 1631, KA. Rådet och P. Baner till Halenus 2%, 4/n 1630, till
K. M:t 10/11 1630, RR.
7 RHB 1632, KA. Han tituteras dock sekreterare redan i en iungl.
fullm. 3/1 1630, RR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
