Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - II. Kansliet - Kansliets öfvergång till kollegialt ämbetsverk: kansliordningen af 1626 och dess tillämpning (1626—1634)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 IÇ7
viktiga frågor stodo ännu öppna för ett afgörande i olika rikt-
ningar. Att kansliet skulle blifva ett verkligt ämbetsverk med
kollegial ledning, att dess gamla poster af skrifvareklassen skulle
stadga sig till fasta ämbeten, att ett kansliråd af förnäma män
skulle ställas i spetsen för det hela, det kunde betraktas sasom
principiellt afgjordt, ehuru utförandet blifvit fördröjt. Men i hvil-
ken srrad detta ämbetsverk skulle blifva administrerande, huru
långt dess expedierande uppgift skulle begränsas af öfriga kolle-
gier, hvilken ställning det sålunda i stort sedt skulle intaga till
konungen, det var lika oafgjordt som huruvida kansliråden skulle
komma att leda ärendenas föredragning hos konungen i stället
för sekreterarne eller dessa senare få behålla sin omedelbara
förbindelse med regeringens hufvud och därmed möjligheterna
att utveckla sig till en ny kategori af rådgifvare vid konungens
sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
